söndag 19 mars 2017

34-åring med 30-veckorsmage

Igår fyllde jag och mamma år och vi hade ett litet kalas. Vi har varit förkylda en vecka och jag har fortfarande så ont i halsen så jag blir rent matt (tips, någon?), men familjen vågade sig hit ändå och det blev en mysig födelsedag.


























Jag fick så mycket fina blommor, nåt av det bästa med att fylla år tycker jag.


























Går här hemma och njuter av blomsterlyxen överallt.








































































Jahaja, "bara" tio veckor kvar till bf...

tisdag 14 mars 2017

Krassligt geni och önskan om hjälp

Sjukdag idag. Både jag och Lykke är förkylda och krassliga och idag har vi mest bara myst, myst och myst. Och läst. Massor. Hon är en riktig bokslukare och jag älskar att läsa för henne. En timme försvinner lätt bland böckerna. Idag har vi nog läst sammanlagt fem ungefär. Ett par gånger har jag föreslagit att vi kanske ska titta på datorn en stund. För att få vila min ömma hals lite och sluta ögonen en stund. Favoriterna på datorn är Alfons, Pippi och Bing just nu och av böcker har hon många, Pippi, Bullerbyn, Lotta, Pettson, Vilda bebin, mm, mm. Böcker som jag läste när jag var liten och själv tycker mycket om. Varenda dag överraskar Lykke mig med nya förmågor eller saker hon snappat upp och kan berätta om. Idag tittade hon på en bild med en massa bokstäver, pekade på E och sa "E som i Eva", pekade på I, sa "I som i Iris" och fortsatte med J som i Jonas, S som i Solveig, F som i farmor och flera till. Hon är verkligen superintresserad av bokstäver och siffror, är tvärsäker på alla siffror 1-9 och kan rätt många bokstäver. Frågar ständigt "Vad står det där?", på mjölkpaket, på gatskyltar, i böcker. Hon har ju liksom nyss fyllt två det lilla livet! Övertygad om att jag närt ett geni vid min barm naturligtvis ;).






































Imorgon går jag in i v 30 och snart kommer det två små genier till. Vi grejar så smått med sånt som behöver förberedas, men på en punkt är vi helt lost. Namnen. Vad ska bebisarna heta? Jag tycker det finns så många fina flicknamn (Maj, Majken, Bim, Lilly tex tycker jag är fina) men pojknamn? Jag kan inte komma på ett enda som jag verkligen tycker är fint. Det blir liksom mest på skoj (Hasse å Tage? Josef och Frank? OBS, inte seriösa förslag). Vi har valt att inte ta reda på barnens kön, men vi går ju på ultraljud varannan vecka och jag tycker nog det har sett ut som pojkar (fast jag vet verkligen inte, läkaren försöker ju att inte visa) så vi är väl mest inställda på det. Tänkte att ni kanske sitter på några genialiska förslag till oss? Mottages tacksamt!

måndag 27 februari 2017

Och en liten tvillinguppdatering

Bebisarna växer fint i magen, magen växer i rasande takt, när jag hade gått 26 fulla veckor mätte barnmorskan mitt sf-mått till 36. När jag kollar tabeller verkar det motsvara ungefär v 42 med ett barn. Jag vet att det inte är något exakt mått och att man kan mäta lite olika osv, men inte konstigt att det börjar bli tungt i alla fall. Jag jobbar faktiskt min sista dag imorgon. Det känns overkligt och lite konstigt, nästan som att jag fuskar liksom. Tänk om jag inte föder förrän i maj, då är det lååång tid jag ska vara hemma. Men, överallt rekommenderas att man INTE ska jobba för länge, max till v 25 står det i broschyren jag fick från mvc. Det är tungt, blir mycket påfrestning på livmodertappen och är risk att tvillingarna kommer för tidigt. Jag är inte mycket för att ta risker när det gäller mina barn så jag säger okejdå och tar det lugnt. Min tanke är att jag ska vila mycket, promenera lite lagom, göra mina enkla övningar för att stärka bålen, förhoppningsvis ta mig till badhuset några gånger, simma lite, kanske gå på lite vattengympa. Det gjorde jag med Lykke och det var ett bra sätt att kunna röra på sig lite trots alla extrakilon. Nackdelen är ju när man ska ta sig upp ur bassängen och det känns som om man väger 280 kg. Minst. Men ändå, så ser min plan ut, ta hand om den här växande kroppen på bästa sätt, förbereda för utmaningen som väntar. Det känns väldigt sunt och bra. Ingen tackar mig om jag jobbar tills jag rasar ihop, det finns helt enkelt ingen anledning. Tänker också att jag ska förbereda lite genom att sy lite, fixa i ordning, skriva dagbok, tänka, försöka fatta. Att vi snart har tre barn. Fortfarande omöjligt att ta in. Det var ju liksom inte så länge sen vi inte hade ett enda och höll på att längta ihjäl oss. Tre! Fantastiskt är det. Nu känns det nästan bara roligt och underbart (även om jag fattar att det kommer att bli en rejäl utmaning såklart). Både jag och Jonas kommer att vara hemma de första 8-9 månaderna och det känns verkligen toppen. Det finns ju lite mer möjligheter då. Att göra små utflykter med bara en bebis, med bara Lykke eller hitta på roliga saker hela familjen ihop förstås. Ser verkligen fram emot vår och sommar och allt vad de kommer att föra med sig. Med en liiiten skräckblandning men absolut mest med förtjusning.

söndag 19 februari 2017

"Lägga örnen på din plats, springa in!"

Jag måste göra en liten uppdatering om förskolesituationen. Jag skrev ju ett par inlägg om det när vi höll på att skola in i augusti. Lykke var då ledsen och förtvivlad hela dagarna hon var där, grät och skrek hysteriskt från lämning till hämtning. Det blev lite bättre med tiden, men hela hösten var verkligen hemsk. Hon var förtvivlad vid lämning, lugnade sig lite men kom på ett antal gånger under dagarna att hon saknade oss och grät och var så ledsen. Varenda dag. Inte hela tiden, emellanåt lekte hon och hon både åt och sov rätt ok så det gjorde ju att det kändes möjligt men ändå ganska hemskt. Hade jag inte tyckt att förskolan och pedagogerna verkade toppen så hade jag nog inte kunnat lämna henne, men den biten har känts superbra från början. Så vi kämpade på. Tror det är något av det jobbigaste jag varit med om faktiskt. Har man inte varit där så är det svårt att förstå hur fruktansvärt ont det gör i hjärtat att överge den man älskar högst av allt när hon behöver en som mest. Eller ja, det känns ju så i alla fall, men som sagt, jag kände mig väldigt säker på att hon var i goda, trygga händer.

Men så kom den. Vändningen. Som jag nästan hade gett upp hoppet om. Det var som om något hände under jullovet. Kanske fick hon lite distans till det hela och insåg att det inte var så dumt. Kanske berodde det på att jag mådde bättre, hon är ju väldigt känslig vår lilla vän och vi står varandra väldigt, väldigt nära. Hela hösten kräktes jag dagligen och var ganska ur form. Det kan absolut ha påverkat det hela. Kanske var hon helt enkelt redo. Första dagarna efter jullovet grät hon vid lämning men inte mer sen och det kände jag att jag kan leva med. Känns inte så konstigt och inte så farligt att själva separationen är lite sorglig om det bara är bra sen. Men redan andra veckan efter jul så var hon glad över att gå dit. Grät inte alls. Sista dagen den veckan sa hon orden som jag nog aldrig kommer att glömma: "Lägga örnen på din plats, springa in!" (Din=min, fortfarande lite svårt det där, och örnen var dagens valda gosevän som fick följa med till förskolan.) Hon sprang glatt in och har gjort så sen dess. Hon tycker om att gå till förskolan, hon tycker om att vara där. Jag behöver inte göra henne ledsen längre. Tiotusen tunga stenar har fallit från mitt hjärta och hela livet känns så mycket bättre.

söndag 5 februari 2017

Mosters bebis

Nu har min lillasyster fått sitt alldeles ljuvliga lilla barn. Det känns så fantastiskt stort och overkligt, en ny familjemedlem, min lilla syster är mamma nu. Underbart är det! Idag fick vi äran att hälsa på det tre dagar gamla lilla underverket.






































Så underbar och fin liten gosunge med de lenaste kinder.






































Lykke satt en lång stund med den lilla bebisen i famnen, hon tyckte den var så fin och gosig. Det ska bli så spännande när våra bebisar kommer. "Snart kommer de!" säger Lykke ofta nu och pratar om  hur hon ska mata, trösta, klappa, krama, klä på, byta blöja, ta hand om på alla tänkbara sätt. Det kommer säkert att bli en rätt jobbig omställning för henne på många sätt, men kul att hon ser fram emot det nu i alla fall...






































Lite presenter fick hon ju ha också förstås, mosters bebis, Lykkes första kusin, min systerdotter.






































Jag gjorde lite olika paket: till lilla hjärtat, rugbystjärnan, blåbärsputte (efter sin mor) och gosevännen. Efter en loppis igår där de hade massor av gulliga kläder från ett märke jag vet att min syster gillar fick det bli ett litet prinsesspaket med två klänningar och en liten kofta också. Minns hur väldigt klänningssugen jag blev när Lykke kom och överraskade oss alla med att vara en flicka. Min syster var nog också mest inställd på att det skulle bli en pojke, men det verkar som att det mest blir flickor i vår familj.






































Här står vi med magarna fulla av kusiner. Denna bild är tagen efter Lykkes kalas (i en mörk trappuppgång en januarikväll=toppbild), min syster är i v 40 och jag i v 22. Känns redan längesen, tycker min mage har blivit ungefär dubbelt så stor på de två veckor som har gått sen dess. Det går verkligen fort nu, tvillingarna växer så det knakar och sprattlar åt alla håll, knasig känsla. Men häftig!

onsdag 25 januari 2017

Mästervirkarna och Lykke Långstrump

Jag är ju ingen stickare eller virkare själv och är så imponerad av andras virkverk. När Lykke fyllde år kom supersnälla grannen Jenny med en hel påse full av kakor och frukt och av min storasyster fick hon ett fat med läckerbitar (och lärde sig också ett nytt, roligt ord: Ambrosiakaka!).





















När jag ändå visar min storasysters verk måste jag ju passa på att visa årets snyggaste julkort. Mostern har pysslat ihop ett luciatåg med alla Lykkes favoriter, jag blev alldeles rörd.






































Även av oss blev det hemmagjorda presenter (bäst att passa på innan hon önskar sig ny mobil och annat mer svårpysslat). Pippi är storfavorit nu, så jag sydde pippikläder (med köpeperuk).






































Jag trodde inte strumporna skulle bli så poppis eftersom de är sydda, dvs har en kanske lite obekväm söm på sidan (en ganska vanlig kommentar här är ett förtvivlat "Åh, bompan tokig!" när den har korvat sig eller glidit ner), men det är faktiskt dem hon har använt mest. Blev själv lite nöjd med halkskyddstexten.






































Har jag sagt att jag älskar den här lilla ungen? Kan ha nämnt det nån gång kanske...






































Fölsefrukost! Men vad hänger på stolen? Jo, jag tyckte hon skulle ha en egen kamera också och har sneglat lite på alla fina träkameror som finns att köpa. Slutade med att jag gjorde en egen förstås.






































Blev även en till lilla Iris som också har en flitigt fotograferande pappa.

torsdag 19 januari 2017

Min Lykke

Min dotter, mitt barn, min älskade fina vän, på söndag fyller du två år. Det känns som om du har funnits i mitt liv för evigt och samtidigt som du kom igår. Ibland kan jag fortfarande inte fatta att du är sann, jag kan liksom inte helt ta in att en så underbar människa kan finnas på riktigt. Du är så fin och snäll och omtänksam, klappar mig med dina mjuka små händer och säger "såja mamma, det går över" om jag är ledsen eller mår dåligt. När du ska sova ligger du och ser mig djupt i ögonen och det är de vackraste, klokaste ögon jag nånsin sett. "Vill ligga och kramas" säger du och rullar tätt intill, ligger på min arm och jag borrar in näsan i ditt mjuka hår och bara njuter av att få vara nära dig. Min älskade solunge, mitt hjärtegryn, min skatt, ingen kan få mig att skratta som du. Du kan skratta så du kiknar åt roliga ljud eller nya ord och när du skrattar så bubblar hela min värld av lycka. Du pratar konstant om allt, berättar vad som händer, kan de flesta av dina böcker mer eller mindre utantill och "läser" för dina gosevänner. Du sjunger massor och du sjunger så fint. Med ljuv stämma och stora ögon sjunger du "och född är herren ljus och kiss" och oräkneliga andra sånger. Du kan så ofattbart mycket, du till och med räknar nu, vill lära dig räkna på olika språk, vill lära dig allt. Du har en sån aptit på livet, du dansar och springer, kastar dig ut. Fortsätt så mitt hjärta, fortsätt dansa dig genom livet. Jag finns här alltid för dig och håller din hand så mycket du vill. Jag älskar dig mer än jag nånsin kommer att kunna beskriva. Min Lykke, mitt barn, mitt allt.♥

måndag 2 januari 2017

2016 -första halvan

Nytt år redan. Ett väldigt spännande ett känns det som, först ska jag bli moster och sen trebarnsmamma. Och så ska vi flytta om några veckor också. Men först en titt på året som gick:



Januari: Först en liten tur till Stockholm med jobbet, första natten från Lykke. Hade nog lite ångest över det, men det gick så bra och jag sov så gott, så gott i den mjuka hotellsängen. Sen kom det snö en dag och Lykke fick åka pulka och göra sin första snöängel innan det var dags att fira hennes ettårsdag med pompa och ståt, eller i alla fall ett litet lagom tårtkalas med familj och vänner och en massa fina presenter.



Februari: I februari spanade vi för fullt efter vårblommorna, Lykke blev snabbt expert på det, sen firade vi storasysters födelsedag med fantastisk bakvänd middag och började fixa på kolonin.






































Mars: I mars föddes vår lilla vän Hanna, vi firade mig, mamma och Lykke med ett hejdundrande 100-årskalas och så firade jag en god och glad påsk med mina älskade skatter på bilden och övrig familj.

























April: I april tog vi tåget upp till Lykkes bästis Iris som fyllde ett år, Lykke fick ett eget blommigt rum här hemma, vi hade några sköna vårdagar i Bökebäck, var på vitsippspicknick, stros i Helsingör och avslutade månaden med en mysig vitsippsfylld Valborg hos vännerna i Kågeröd.






































Maj: Vi planterade och sådde för fullt, fixade på kolonin, träffade mycket vänner och vår lilla vän Frank fick sin lillebror Aaron.






































På kolonin körde jag runt gullungarna Ivar och Lykke i skottkärran.






































En dag var vi på härlig picknick i Råådalen, då vi fick träffa min lillasysters kille Tommy för första gången. Då väntade de redan sin lilla skatt som kommer snart, men det visste vi inte då. Vi avslutade månaden med bröllopsdagsfirande som innehöll trädgårdsmässa och spa och sen mors dag på kolonin med våra kära mammor.






































Juni: Sen följde en lång och underbar sommar med mycket fina kolonidagar. Lykke trivdes som fisken i vattnet bland alla bärbuskar och blommor, hon mumsade och åt, grävde upp potatis till middagen och plockade örter i kryddlandet. Jag är så himla lycklig att jag har min lilla underbara skatt och att jag får ge henne allt detta, närheten till det som växer, det vi äter, från frö till tallrik och att hon (just nu) tycker det är så kul att vara med i allt det. Det gör mig lycklig.






































Detta halvår avslutades med en glad och fin midsommarhelg i Bökebäck med det vanliga gänget som i år var lite förstärkt av två nyanlända killar och en pojkvän till äldsta dottern. Väldigt glad för alla nya som gamla vänner och så min kära familj förstås som också var med, och för Bökebäck, för solen och havet, för blåbären i skogen och blommorna på ängen. Väldigt glad för livet är jag. Verkligen. Återkommer snart med andra halvan av året, ha det fint så länge!

tisdag 27 december 2016

Jul, jul, strålande jul

Hoppas ni har haft en riktigt fin jul allihopa. Veckan före jul var både Jonas och jag ganska däckade av halsfluss och förkylning och nu har lillstrumpan 40 graders feber, men däremellan hann vi fira en alldeles underbart fin jul. Hos min familj på julafton, slappedag hemma på juldagen och så kom Lykkes farmor hit på annandagen. Massor av mys, god mat och fina klappar. Vill visa er vad Lykke fick av oss, för jag blev väldigt nöjd med den klappen. Ett dockhus, modell stadigt och lite grovhugget, lagom för en snart tvåårings händer.


Själva huset stod i vårt kollektivhus barnrum och skulle rensas ut så vi fick det. Det var stadigt och fint men i behov av lite renovering. Vi målade om det med ett antal lager färg och tapetserade det. Dockorna och det mesta av möblemanget hittade vi på loppis, "mattan" fanns i mina gömmor och tårta, kanna och koppar köpte vi nytt i en leksaksaffär.






































Sängen snickrade vi ihop av två brädbitar och sen sydde jag förstås lite sängkläder.






































Det här trädgårdssetet kunde vi inte heller motstå i leksaksaffären (fast vi har lagt undan en odlingslåda med små runda salladskulor och pyttemorötter som får vänta ett tag). Om Lykke gillade det hela? Japp. Hon har lekt med det i princip sen hon fick det. De här trädgårdsgrejerna var kanske mest populära. "Vad heter den här blomman mamma?" Tulpanen kände hon igen själv, den rosa sa jag kanske var en aster och den gula kunde jag inte riktigt artbestämma. "Kanske en smörblomma?" sa min lilla plutt. För att inte ens ha fyllt två tycker jag hon är ganska botaniskt bevandrad.

























Blommorna går att ta loss från odlingslådan och Lykke lade dem i den rosa hyllan som syns på översta bilden. Den var tydligen deras lilla blomstersäng. Älskade lilla sötnosen! ♥






































Apropå sötnos, vem kan det vara som har hängt upp godsaker i granen här?






































Avslutar med en bild på årets julkula. Så här såg den ut för två år sen. Då skulle jag föda i januari, nu är jag beräknad till sista maj. Puh!

Önskar er fortsatt riktigt fina och härliga juldagar och ett gott nytt år ifall vi inte hörs innan det!

söndag 11 december 2016

Tredje advent

Tredje advent redan. Igår plockade vi fram min gamla kyrka som har glitter på taket och spelar stilla natt. Jag minns hur magiskt vacker jag tyckte den var när jag var liten och gläds åt att Lykke är lika förtjust nu.



Det första hon gjorde imorse var att dra fram "mosters gamla stol" som hon alltid (helt korrekt) kallar den och leka loss med alla gubbarna, gummorna, luciorna och tomtarna som fick pulsa i snön och krypa in i kyrkan. Plötsligt var en gubbe och en gumma Pettson och Beda Andersson (som hälsar på hos Pettson ibland för de som inte har stenkoll) och de skulle jaga Pippi...




























Efter frukosten fick hon en adventspresent. Inget som vi brukar ge, men hon tycker så mycket om att leka i sitt kök och jag ville ge henne lite pepparkakor och lussebullar inför jul och lucia.






































Häromdagen sprang vi på några små muffins i en leksaksaffär och de fick vara med. Resten har jag sytt. Det har fikats flitigt med kakorna idag måste jag säga.






































Ikväll hade alla gosevännerna sång- och fikastund efter att alla bajsat och fått ny blöja ett antal gånger. Kul att tygblöjorna kom till nån användning ;). Lykke sjunger så mycket nu, vet inte hur många sånger hon kan texten på och det kommer nya hela tiden. Sockerbagaren, blinka lilla stjärna, bä bä, imse vimse, lilla snigel, i ett hus, björnen sover... Superimponerad mamma såklart. ♥
Glad tredje advent på er!