lördag 21 april 2012

Elva frågor

Jag har fått elva frågor från Ulrika, roligt!

1. Om pengar inte vore ett hinder, hur skulle du vilja bo då?
Har faktiskt funderat en del på det. Känns som man borde svara typ ett slott i nåt spännande land långt borta. Fast jag vill bo här där jag har vänner och familj och ett slott skulle jag definitivt inte trivas i. Knappt ens en villa tror jag, men ett ganska litet hus, radhus kanske, gärna lite snyggt funkisaktigt med en liten lagom trädgård. Betoning på liten. Varken Jonas eller jag har något större intresse av att pyssla med varken hus eller trädgård så just nu kan jag inte tänka mig ett boende som känns bättre än det vi har nu, en hyrestrea i vårt kära kollektivhus. Med fem minuters promenad till havet. Det är viktigt för mig, nära havet vill jag bo...

2. Vilket hantverk önskar du att du behärskade till fullo?

Drejning hade varit roligt. Har provat några gånger och tycker det är väldigt härligt, men att se på de som verkligen kan, som snabbt och lätt och till synes utan ansträngning formar leran till underbart vackra föremål, det är så fascinerande! Kanske får gå en kurs nån gång. Ulrika som jag fick frågorna av är förresten en av de där superdrejarna. 

3. Vilken person har gjort särskilt intryck på dig och varför?

Svår fråga, många förstås. Kom att tänka på min gammelmoster Anna, även kallad maskrosmormor. Hon levde i sitt lilla gula hus med massor av blommor som växte kring pumpen och nyckeln i en korg vid dörren ifall nån behövde komma in när hon inte var hemma. Oftast var hon hemma och ofta hade hon folk som hälsade på. Spontanbesök som satt i hennes kök och bjöds på gorån från plåtburken. Den tryggheten, lugnet, spontaniteten, att ta allt som det är och njuta av det lilla, det tycker jag är mycket mer inspirerande än alla drivna karriärmänniskor som jobbar hårt för att klättra högt.

4. Om du kunde få åka tillbaka i tiden, till vilken tid skulle du återvända och varför?

Har nog ingen speciell tid som jag drömmer om att få leva i, men jag skulle kunna tänka mig att åka till vårt kära Bökebäck i början på 1920-talet då min mormor var liten. Jag skulle prata lite med min mormorsmor Sara. Hennes man hade just dött på havet, hon hade fem egna barn och skulle även komma att ta hand om tre fosterbarn. Hon odlade grönsaker, fiskade lite och vävde trasmattor som hon sålde. Jag tycker hon verkar ha varit en fascinerande människa och skulle gärna träffat henne.

5. Hur länge har du umgåtts med din äldsta vän? Alltså, äldsta som i känt längst.

Min äldsta vän som jag fortfarande umgås med är Rebecka, vi träffades när vi började första klass 1990. Nu ses vi ofta och hörs av flera gånger i veckan.

6. Vilket är det största big no-no, enligt dig?

Kanske inte det största, kom att tänka på en ganska trivial sak, men som irriterar mig varje gång det händer, vilket är nästan två gånger om dagen för en pendlare som jag: folk som försöker tränga sig på tåget innan alla har gått av. Åååhhh! Jag brukar inte vara så lättirriterad tycker jag själv men det är ju så extremt uppenbart att det blir jobbigare för alla. Big no-no.

7. När du träffar en ny person, hur presenterar du dig om du bara har ungefär en minut på dig?

Får ångest av att bara tänka på det, skulle säkert le nervöst och inte veta vad jag skulle säga. Är så glad att jag har både man och jobb, dvs inte behöver gå på varken dejter eller jobbintervjuer och därför förhoppningsvis slipper fundera på det. Jag passar.

8. Hur tror du att Victoria och Daniel har det inrett hemma på Haga?

Haha, extremt fördomsfullt tänker jag mig att par som döper sitt barn till Estelle har lattefärgade väggar och beige soffa. Gärna lite marinblå detaljer. Fast dyrt förstås, dyrt och trist. Oj så elak jag kände mig nu! Hoppas ingen tog illa upp. Hade varit kul om deras hem var fullt av färgglada loppisprylar...

9. Är du en lyssnare eller talare?

Lyssnare. Enklaste frågan.

10. Finns det något klädesplagg som du på allvar tänker att du aldrig kommer att bära?

Skinnbyxor, om det inte är i något spexigt maskeradsammanhang. Vad som helst med axelvaddar tror jag inte heller jag kommer att bära och inte jättespetsiga skor eller stilettklackar.

11. Vad gör du om du får två timmar över?

Vilar på soffan, läser, slösurfar på bloggar och tradera, går en promenad, myser med Jonas ifall han också har tid över, syr mig en kjol, pysslar med blommor eller foton beroende på vad det finns lust och ork till. 


Oj vad långt det blev! Imponerad av er som kom ända hit! Skippar att skicka frågor vidare eller så gör jag det en annan gång. Ha det fint! (För det hade jag tänkt ha, berättar mer om några dagar...)

måndag 16 april 2012

Sommardröm

Vill bara visa er en klänning som jag blev så himla glad över att hitta. Trodde först den var alldeles för stor, den såg extremt lång och ganska bred ut när den hängde på galgen i secondhand-butiken. Jag fattade inte hur den skulle sitta, men tänkte att man kan ju alltid prova.
Jag drog den över huvudet och smäck så landade den på höfterna och överdelen pöste till sig och jag bara "Ahaaa...". Den är så otroligt skön i sin lösa pösighet och sitt mjuka, mjuka bomullstyg. Hemmasydd nån gång ser det ut som. En somrig klänning som längtar efter brunare axlar och soliga dagar och det hoppas jag den ska få!
Och så hoppas jag ni har en bra måndag och att vi hörs snart igen!

lördag 7 april 2012

Glad påsk!

En riktigt solig, härlig, gul och god påsk önskar jag er, alla kära besökare!

söndag 1 april 2012

Mat som väcker känslor

...heter en artikelserie i City. Först ut var givetvis en diskussion mellan en vegan och en köttätare och artikeln slutade med att de två kunde enas om en gemensam fiende -vegetarianerna ("i alla fall om de är vegetarianer av etiska skäl"). Känns trist tycker jag. Jag kan förstå poängen, det kan tyckas vara dubbelmoral att kritisera köttindustrin och äta mjölk och ägg som kommer från samma sjuka industri och där djuren ofta far lika illa. MEN att vegetarianerna skulle vara värre än de som äter kött till frukost, lunch och middag, sju dagar i veckan -det köper jag inte.

Som jag ser det finns det massor av argument för att inte stödja djurindustrin, etiska skäl, hälso-, klimat-, solidaritetsskäl... Det enda argument för köttätande som jag kan komma på skulle väl vara att "kött är gott", eller för min del som inte äter kött att "ost är gott". Det tycker jag dock är ett argument som är värt att tas på allvar. Det är svårt att motstå frestelser. Och borde man det? Kanske om det skadar någon annan?

Alla som håller med mig om att dagens djurindustri är problematisk kan ju försöka ta ett litet steg. Kanske äta vegetariskt en dag i veckan? Eller ett par? Kanske äta det du tycker är jättegott och som det känns trist att leva utan, men låta bli att slentriansteka falukorv när du lika gärna kan koka linser.

Jag tror inte på att sätta upp regler som känns jättesvåra att hålla. Jag tror på hållbarhet på alla plan, att hitta en väg som känns bra, som du kan leva med och må bra av. Jag tror på att uppmuntra och inspirera till förändring istället för att fördöma. Jag tror på att istället för att leta gemensamma fiender, hitta gemensamma vänner.