lördag 27 oktober 2018

Höstgarderob

Jodå, en liten höstkollektion till de små har jag minsann fått ihop. Sytiden är ju rätt begränsad och orken med så när jag väl får ihop nåt känns det väldigt kul.
 

Jag klär aldrig tvillingarna helt lika. Det känns ganska dumt faktiskt, de ÄR ju väldigt lika och det är inte många som har koll på vem som är vem. Ganska hemskt egentligen, att gå igenom livet utan att ens nära vänner och släktingar vet vem man är. Genom att tex klä dem i olika färger gör man det ju lite lättare för folk att skilja dem åt.



























Däremot så tycker jag det är roligt och fint att klä dem i kläder som på nåt sätt hör ihop, exempelvis lika fast olika färger, som här. Sjalar och skjortor är sydda av gamla påslakan och trikåtröjorna av gamla Gudrun Sjödén-tröjor.



























Farfarsskjortorna är min väl beprövade gamla modell (undrar hur många såna jag har sytt?) och det känns kul att mina barn får bära soligs signaturplagg.







































Annars har vi det bra i hösten. Småttingarna har börjat på dagis och vi jobbar, vardagen rullar på och livet är fint. Hoppas ni också har det bra.

måndag 10 september 2018

Det stora och det lilla

Den här bloggen lever verkligen ett torftigt liv, men här lever vi desto mer. Sommaren har varit helt fantastisk. Många gånger har jag tänkt att det här är den bästa sommaren i mitt liv. Däremellan har jag tänkt ibland att nu orkar jag inte mer, för ja, det är ett väldigt intensivt liv det här med tre barn på två år. Men väldigt roligt också och man behöver ju liksom inte sitta och fundera över meningen med livet eller så. Det går i ett och jag är ständigt behövd vilket förstås är väldigt fint. Oändligt tacksam över det. Och än så länge blir allt bara bättre, lättare, roligare. Framförallt för att vi sover allt bättre. Ibland flera, flera timmar i sträck. Sånt gör ju verkligen under för tålamodet och för måendet generellt.

Barnkläder är ju som bekant ett av mina stora intressen. Tur då att jag fick tvillingar så vi faktiskt behöver skaffa lite nytt :). Jag försöker ligga steget före, fundera över vad som behövs, leta på loppisar i tid och kolla av förrådet i källaren för att inte hamna i sitsen att "ojdå, nu måste vi visst köpa tre nya vinteroveraller". Har hittat mycket fina bra saker som jag känner mig väldigt nöjd med på senaste tiden:







































Och så här ser barnen ut nu, färgglatt gillar jag ju. Och än så länge gör barnen det med så jag passar på.

Ryggsäckarna är presenter men resten är loppisköp.






































Kanske  konstigt att skkriva ett inlägg dagen efter valet utan att nämna det, men jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Vi vet väl inte så jättemycket mer nu än innan valet egentligen. Och hela den där soppan känns väldigt långt borta. Här och nu är mitt fokus att hjälpa mina barn att fortsätta vara de fina, empatiska, snälla, hjälpsamma, underbara små människor som de är. Livet ut så att de kan fortsätta sprida kärlek i världen när de är vuxna. Kärlek, empati och miljömedvetenhet förstås. Som tex att det är en självklarhet att handla begagnat, vårda och återanvända. Det stora och det lilla, världen och familjen, allt hör ju ihop och det stora betyder ju inte så mycket om inte det lilla är med.

söndag 1 juli 2018

Blommiga byxor

Nämenhej, det var ett tag sen ju... Tiden går så fort, jag har tusen små och stora grejer jag vill blogga om, men kommer aldrig riktigt dit. Livet är fortfarande väldigt intensivt och stunderna för vila eller egentid ganska så obefintliga. Dock har det blivit väldigt mycket bättre med sömn och med allt. Det fortsätter att bli lättare och roligare och våra tre småttingar har blivit ett helt fantastiskt härligt gäng som busar, leker, skojar, myser, tröstar varandra. Det är verkligen en ynnest att få ha tre barn så nära i ålder. Mycket jobb förstås, men fantastiskt roligt.



























Mycket sytid blir det ju inte, men nån gång ibland händer det och då är det extra roligt. Till småttingarnas ettårsdag sydde jag dessa hängselshorts som jag är supernöjd med. Blommig trikå, eget mönster, fritt efter ett par lindex-byxor. De har fått vara med både på ettårkalas, midsommar och mycket annat kul.






































Här var när de fyllde ett (snart två månader sen nu!) och fick en glasskiosk som vi fixat ihop av en lastpall.






























Den här bilden skulle varit med i förra inlägget, men då var det lite bildstrul. Från reportaget i hem och hyra (nr 3, 2018). Här kan ni läsa och se fler bilder.

Idag har jag jobbat min sista dag på länge och vi har en lång semester framför oss. Känns härligt. Hoppas ni har en underbar sommar. Nu måste jag sova, godnatt!

torsdag 19 april 2018

De senaste tre dagarna har jag

varit på akuten två gånger med 40-gradiga, tungandade barn.

tappat min mobil (precis vad man behöver när man är på väg till akuten med tre småttingar).

skaffat ny mobil. Med samma nummer men utan bilder (snyft, snyft, snyft) och utan kontakter. Om vi känner varandra kan du väl smsa mig ditt nummer?

synts i hem och hyras tidning. Ett fint reportage om vårt hem av en supertrevlig journalist.

lyckats med konststycket att vagga två 11-kilosbebisar till sömns i famnen samtidigt när båda var trötta och sjuka och jag var ensam med barnen en förmiddag. Jag lyckades även lägga ner dem OCH hade den stora turen att Lykke sov till halv elva den dagen så jag hann sova gott en halvtimme när alla tre sov samtidigt. Välbehövligt.

efter många telefonsamtal fått förskoleplats till småttingarna på samma förskola som Lykke går på. Först fick vi på en annan, men det gick visst att lösa. Så glad.

fått veta att min konstigt bortdomnade underkropp troligen beror på vårt intensiva, sömnfattiga liv och inte verkar gå att göra nåt åt. Har knappt nån känsel i ben och fötter. Som kroppen tar stryk av sömnbrist alltså...

ätit glass i solens sken och under blommande körsbärsträd med alla mina hjärtan.

mer än nånsin känt att jag har världens finaste, sötaste, underbaraste barn (tänk att just jag fick dem!).

känt att livet trots allt är rätt ljuvligt. Idag har dock Sixten börjat kräkas och alla tre barnen har närmre 40 graders feber så eventuellt väntar några ganska oljuvliga nätter och dagar om vi alla drabbas. Att kräkas, ha hög feber och inte en chans att vila skulle antagligen kunna användas som tortyrmetod. Men annars är det fint.

måndag 22 januari 2018

3 år

Idag fyller vårt stora lilla hjärta tre år. Vi firade henne igår med vänner, presenter, tårtor, fiskdamm, ballonger och allt som hör ett treårskalas till. Hon fick discolampan som hon önskade sig av farmor, den sprider nu en roterande stjärnhimmel på hennes rum. Av mormor fick hon en waldorfdocka som hon sytt. Dockor står högt i kurs här nu. Hon har spanat lite på en i leksaksaffären, den kunde prata och sjunga blinka lilla stjärna. Nog trodde jag hon skulle bli glad för momos hemsydda docka, men man vet ju aldrig. Den kan ju liksom inte sjunga. Men visst blev hon glad! Kärlek vid första ögonkastet skulle jag säga.



























Jag hade sytt kläder till den och en likadan kalaskläning till Lykke (hon blev glad och den gick på, hurra!). Ska se om jag kan ta fler bilder nån dag. Just nu ligger dockan och sover gott tillsammans med världens finaste treåring. Mitt älskade barn ♥.