måndag 26 maj 2014

Rädslan och hatet

Idag har jag ont i magen. Och det är något långt allvarligare än de svullna äggstockarna som jag är sjukskriven för.

När jag var liten visste jag att det fanns rasister, det var otäcka, rakade stora killar som skrek och slogs och inte tyckte att alla människor var lika värda. Vi demonstrerade mot rasism ibland. Jag kommer ihåg när vi såg att någon skrivit BSS på lekplatsen vid dalen. Min några år äldre kompis förklarade att det betydde Bevara Sverige Svenskt och vi stegade upp ett gigantiskt BSB för Bevara Sverige Blandat i snön.

I skolan pratades det mycket om Förintelsen. Ibland kanske väl mycket, jag menar det pågår ju fruktansvärda saker runt om i världen varje dag och att något liknande skulle hända i Europa igen var ju alldeles otänkbart...

Jag minns att jag frågade min älskade mormor om varför de inte gjorde nåt, de som levde då. Men vad skulle de göra? Ja, oavsett vad vi har haft för idéer så är det dags att göra det nu, för nu händer det igen. Rasister och nazister tar makten i Europa och det är så otäckt att jag har svårt att finna ord. Det måste finnas något vi kan göra, vi kan inte bara stå och se på!

Det självklara förstås: rösta ALDRIG på ett främlingsfientligt parti och ta ALLTID diskussionen med de som gör det eller uttrycker en sådan åsikt. Vad ska vi mer göra? Förslag?

13 kommentarer:

Anonym sa...

Håller fullständigt med dig! Man får stå på sig och våga vara öppen. Hoppas du har det bra. Tummar hålls här :-)
/Indienmamman

Anonym sa...

Instämmer, det är otroligt obehagligt valresultat som presenterats.
Jag tror att det är viktigt att använda den rösträtt man faktiskt har och på så sätt inte låta odemokratiska partier få så stort utrymme. Hade valdeltagande varit större så hade inte dessa partier blivit så dominerande.
/ Lisa

Åsa Löfvendahl sa...

Själv var jag naiv nog att tro att SD skulle tappa röster efter ett tag men tyvärr. Några gånger när jag hört folk säga ngt dumt har jag bara kunnat reagera med ilska. Önskar att jag kunde finna mig och säga de ord som man sen efteråt så klokt formulerar. Ilska är nog inte svaret men vad..?

Maria sa...

Jag röstade inte alls. Det är MITT ställningstagande och MITT val.

Jag tror, till viss del, att Sverige får skylla sig självt. Jag upplever inte att vi ställer så stora krav på företag att dom ska anstränga sig för att anställa människor med utländskt klingande namn. Det innebär att alltför många bidragstagare är utlänningar och det kan reta mig att mina skattepengar går åt till olika bidragssystem för att underhålla människor som är fullt arbetsföra men som inte jobbar.

Det verkar inte heller som att vi kräver t.ex arbetstillstånd, semestervisum etc innan man kliver in på svensk mark, vilket gör att länder som t.ex Rumänien, lugnt kan luta sig tillbaka och se sina medborgare åka över hit och sitta och tigga för att få en brödkant eller två att skicka hem.

Förlåt, men så länge inte samhället ställer större krav på sina medborgare att motprestera och så länge vi inte säger nej till att låta tiggare komma in så kommer det alltid finnas massor av människor som visar sitt missnöje genom att rösta på SD.

Jag blir skitförbannad på länder som inte tar sitt ansvar för sina medborgare utan hystar gladeligen över problemet på andra länder. Jag blir också skitförbannad på Sverige som tar på sig problem som inte är deras. Min ilska utkristalliserar sig dock inte i sympatier med främlingsfientliga partier men uppenbarligen är det många som gör just det och jag är inte förvånad.

Solveig Lövendahl sa...

Tack för era kommentarer!

Maria, jag är ledsen men din människosyn skrämmer mig. För mig känns det självklart att vårt samhälle ska skydda den som för tillfället inte har jobb, är sjuk eller av andra skäl behöver hjälp oavsett hur den personens namn klingar. Just nu får jag bidrag för att jag är sjuk. Fantastiskt men också självklart i vårt samhälle, det är ju det vi betalar skatt till.

Att människor är fattiga och tvingas tigga är förstås väldigt sorgligt. Jag förstår att man gör allt man kan för att försöka få mat på bordet till sig själv och sin familj. Att tigga är väl verkligen inte sämsta alternativet? Som sagt, det är sorgligt att det ska finnas folk som behöver tigga idag men lägg för guds skull ingen skuld på de fattiga för att de är fattiga!

För mig har alla människor samma värde och det är en självklarhet att vi som har det gott ställt borde försöka hjälpa de mindre lyckligt lottade och inte tjafsa om gränser och motprestationer.

Jag har svårt att förstå hur man kan bli förbannad för att någon försöker hjälpa någon som har det svårt. Nej det behövs inte större krav och hårdare tag, det behövs mer medmänsklighet och solidaritet.

Maria sa...

Jag lägger ingen skuld på den som är fattig - jag lägger skuld på de länder som inte klarar av att försörja sina medborgare. Och jag lägger ingen skuld på de som får bidrag men jag lägger skuld på företagen i vårt land som inte anställer människor med utländsk härkomst bara för att dom inte heter Andersson, Svensson och Persson. Du missförstod mig, inser jag.

Solveig Lövendahl sa...

Maria, jag kanske missförstår dig men du skrev att du retar dig på

"att mina skattepengar går åt till olika bidragssystem för att underhålla människor som är fullt arbetsföra men som inte jobbar."

vilket jag tycker är en självklar del av vårt samhälle.

Vi kanske också måste se till mer än individen när vi pratar om fattigdom, Sverige är ett rikt land, Rumänien är ett fattigt land. Kanske måste vi inte vara så hårda och bara tycka att "de får klara sig själva"? Kanske kan vi försöka hjälpas åt så att alla människor får ett så bra liv som möjligt?

Srig Broqvist sa...

Vad ska vi göra åt rädslan och hatet?

Solveig påpekade att vi måste gå emot rasism och främlingsfientlighet. Jag instämmer. Du skrev också: ”Vad ska vi mer göra? Förslag?”

För att svara på det tror jag det är viktigt att hitta orsakerna till varför många människor dras till sådana idéer. Det jag mötte bland en del elever för över 20 år sedan var frågan: ”Hur ska vi kunna ta emot fler från andra länder, när vi inte har råd att ta hand om våra gamla och sjuka?” Jag tror det är samma grundproblem idag. När många är arbetslösa, många saknar bostad och politiker skär ner resurserna till skola, vård och omsorg, är det inte konstigt, att många påverkas av talet om att det skulle kosta för mycket med folk som kommer från fjärran länder. Är det så att pengarna är slut? Nej, de har hamnat i fel fickor. Ta pengarna från bonusar, fallskärmar, fantasilöner, mångmiljardvinster i storföretag, vägbyggen och lyxbyggen till rättvis klimatomställning. Tillräckligt många fast anställda reparatörer så järnvägen fungerar, bygg klimatsmarta, billiga bostäder, mer personal i skola, vård, omsorg, och ställ om jordbruket till ekologiskt, så blir det meningsfulla jobb till alla. Då får vi alla det bättre och vi kan ta emot människor som flyr. Om man sedan tvingar företag i Sverige att betala löner, som man kan försörja sig på i Sverige, så skulle de inte lura hit folk från fjärran länder för att plocka bär och liknande till slavlöner. Då skulle alla i Sverige oberoende av etniskt ursprung kunna få ett bra liv med meningsfullt jobb och bostad.

Hur når vi dit? Prata om det. Ställa krav på politiker. Rösta på de bästa eller snarare minst dåliga partierna. Rösta åtminstone inte på de främlingsfientliga eller de som nu sitter i regeringen.

Om Sverige skulle lägga om kurs, skulle det kunna bli ett föredöme för andra länder, i stället för att följa EU:s idiotiska åtstramningspolitik. EU:s s.k. räddningspaket till Grekland räddar bara banker och ställer till ett elände för det grekiska folket.

Stig Broqvist

Solveig Lövendahl sa...

Stig Broqvist, aka Pappa, tack för din långa och kloka kommentar, jag håller med dig.

Anonym sa...

I Like Stig! /Indien mamman

Anonym sa...

Tycker också att det är föredömligt av dig att våga stå på dig i denna fråga. Alltför många vågar inte visa färg.Vi har ett kort liv och vi har inte tid att inte vara engagerade eller fega.
Tack för det!
/Indienmamman

Anonym sa...

Det här skrämmer mig också. Där jag bor blev SD största parti nu i valet. När jag gick genom byn häromdagen hörde jag kommentaren "här är så många utlänningar så se till att hålla i plånboken". Men det är inte bara idiotkommentarer från okända som jag upplever blivit mer utbrett, utan även annars vettiga människor som smyger in dessa skrämmande åsikter. T ex en jag känner som är aktiv socialdemokrat har uttryckt att hon tycker vi tar emot för många invandrare. Hon menar inte att vi inte alls ska ta emot flyktingar/invandrare men att vi i första hand måste ta hand om våra egna gamla och sjuka. Jag håller fullständigt med om att den svenska vården måste förbättras men jag har bemött henne med att jag inte tycker problemet är för mycket invandrare utan för mycket skattesänkningar. Jag har själv varit nära att dö då jag bortprioriterades p g a för små resurser i vården, och utförsäkrats i ett idiotsystem. Den fantastiska svenska vården har enormt stora brister, men jag förstår inte hur man kan få det till att det är invandringens fel. Ge fan i att sänka skatterna hela tiden så har det här landet råd att både bygga ut sjukvården och ta emot fler invandrare. Jag menar inte att man ska hjälpa enbart dem som har det allra sämst. Jag blir vansinnig på dem som säger att man inte har någon rätt att klaga när det finns andra som har det mycket värre. Jag klagar visst när jag drabbas av onödiga vårdskador i välfärdsstaten Sverige, för nog ska man kunna begära lite mer än att inte ha det sämst i världen. Men igen: Sverige har råd med både det ena och det andra om man bara prioriterat att ta hand om människor före att de rika ska bli ännu rikare. Vad man kan göra vet jag inte, mer än att uttrycka sina åsikter, bemöta de skrämmande åsikterna med genomtänkta argument, och naturligtvis rösta.

Anonym sa...

Det är egentligen väldigt lätt att välja att vara snäll, det enda man behöver fundera på är hur man vill att andra ska vara mot en själv. Jag har haft ensamkommande flyktingbarn i grupper det senaste året och varenda gång - undantagslöst - tänker jag att under andra omständigheter hade det kunnat vara min pojke. Och så är det ju, någon annan mamma har skickat iväg sin Elliot för att han ska få en chans att klara sig.

De är så små och så stora på samma gång. Och så förfärligt ensamma. I köket står en kaka min ursnälla man har bakat till ett avslutningsfika jag ska ha i en grupp i morgon. Snällhet går runt som ett band på samma sätt som elakhet. Visa någon omtanke och vänlighet så blir det en kedja av positiva saker. Visa någon elakhet eller ignorans så går det också runt.

Min man vill inte ha en kaka tillbaka. Han vill att ett gäng mycket ensamma unga pojkar ska få en liten stunds omtanke. Och vad pojkarna heter eller kommer från är ju oväsentligt, det är barn som behöver vänlighet, basta. Det är jättelätt att välja att tänka så och jag blir jätteförvånad över att det inte är en självklarhet för alla.

/Kicki mfl i Dalby