Herr solig och kortare än kortast

Jonas fick en solig skjorta i julklapp, han har nämligen klagat lite ibland över att det är så tråkiga mönster på skjortor, idel randigt och rutigt. Något sådant kan man naturligtvis inte yppa i min närhet utan att riskera att få en blommig skjorta. Riskera och riskera förresten, han är ju inte rädd för färg och mönster min kära karl. Igår på kalas hade han den blommiga skjortan, gula byxor och orange strumpor. Finast i världen!

Är lycklig för varje dag jag får leva med den här mannen. Min älskade skatt.

Vad gäller skjortan så sydde jag som vanligt utan mönster, men efter en skjorta han hade sen innan. Tyget är ju gammalt förstås, blommigt men ganska nära rutigt. Nästa gång kanske jag vågar ta ut svängarna och välja storblommigt...

Slänger in en gårdagens outfit på mig också av två anledningar: 1. Ny frisyr igen. Superkort. Har varit sugen på att prova en riktigt kort frisyr i många år, men mesat. Nu tyckte jag det var lika bra när jag ändå var såpass nära. Tycker nog det är lite för hårt till mig på nåt sätt, kommer nog inte att klippa så kort igen, men kul att testa. 2. Jag har något så ovanligt som svarta kläder, har nog faktiskt aldrig hänt förut. Svart är verkligen en färg jag har svårt för, tycker den liksom sticker mig i ögonen. När jag skulle köpa en kavaj för några år sen valde jag en orange eftersom det "passar till allt", haha. Allt i min garderob alltså. Igår hade jag svartvit-prickigt både på byxor och kofta och då kan jag tycka det blir lite kul, när det liksom blir en grej av det. Byxor och topp är second hand, koftan från Gudrun Sjödén, diademet är nyårskreationen, halsbandet present från Prag och julklappsarmbandet från Green & grejerna.