onsdag 21 augusti 2013

Saker jag är lite trött på, del 1


Okej jag har inga fler delar på lager, men det kommer nog gissar jag... :) Har bara varit lite mycket sånt här och liknande i mitt facebookflöde den senaste tiden:

Jag fattar ju grejen och det är klart att det är mycket sundare att vara stolt över sin kropp för vad den kan göra än för hur den ser ut, MEN för det första, är det så svårt att tycka om sin kropp när den har fött ens barn att det måste påpekas hela tiden? Liksom ja, ni har fått uppleva ett fantastiskt mirakel och jag förstår att ni är stolta och det ska ni förstås få vara. Jag vill inte ta det ifrån er, jag vill bara berätta hur det känns för mig. För OM ni på riktigt tycker det är svårt att tycka om er kropp efter att ha fött barn så fundera en liten stund på hur det känns om ens kropp är uttänjd och sladdrig, hängig och svullen efter alldeles för många graviditeter och oräkneliga hormonstimuleringar, utan att ha fått ett endaste barn att älska och vara stolt över. Jag kan förresten tänka mig ganska många som skulle kunna bli lite ledsna över texten på bilden. Folk vars kroppar faktiskt inte klarar det som de vill. Kan vi inte skippa prestationskravet också när vi ändå håller på? Kan vi inte bara vara stolta och glada över vår kropp för att det är den enda kropp vi har? För att din kropp är du och för att du är ett mirakel bara genom att finnas till.

Arma lilla kropp, du kämpar på bra, du bär mig genom livet, jag gillar dig oavsett hur du ser ut och oavsett vad du klarar av, vi kämpar tillsammans kära kropp. Du är bra.

12 kommentarer:

Madde sa...

Jag kan inte annat än hålla med dig!

Kristina sa...

Håller med! Tack för att du gör det lättare (med bilden) att acceptera min kropp!

Jo sa...

Jag håller med dig och förstår hur du känner dig!
Efter fem års gravidkämpande kan jag säga att jag faktiskt inte bryr mig så mycket om hur kroppen ser ut. Jag är väldigt glad över att den har klarat detta men det sätter jag inte i relation till hur den ser ut. Jag är glad att den trots all skit lyckades klara av en graviditet till slut och fungerade som den skulle efter mycket om och men. Sen kanske jag borde träna mer för att orka mer, men det är en helt annan sak! :)


Mia sa...

Nu funderar jag på det fundersamma ;). Du gav mig just ett nytt perspektiv som jag aldrig har reflekterat utifrån.

Susanne sa...

Kloka du!

Fiff sa...

Alla kroppar är ju fantastiska! Tänk vad de klarar av mycket. De håller oss vid liv varenda dag, hela tiden, och som de jobbar för att göra det! Det är lätt att glömma, och det är bra att du påminner. Jag skickar en kram som vanligt!

Anonym sa...

Bra skrivet, mkt kloka ord!! Sabine

Helga sa...

Varför måste vi alltid ha åsikter om våra (kvinno)kroppar överhuvudtaget? Blir lite tröttsamt i längden bara utifrån ett utseendehets-perspektiv. Varför kan inte den där magen anses vara snygg? Varför måste magen ens vara snygg? Sen fick jag även ett nytt perspektiv när jag läste din text. Du skriver tänkvärt som vanligt!

Solveig Lövendahl sa...

Tack fina ni för era kloka kommentarer!

Anna sa...

Verkligen himla klokt skrivet! Jag kan förstå tanken bakom denna typen av budskap, att om man har en kropp som inte är enligt-idealet-snygg så kan man istället värdesätta den för vad den kan göra. Men som du säger, tänk om den inte kan göra det man vill? Vissa människor resonerar väldigt liknande kring övervikt har jag märkt (jag är en glad och nöjd tjockis). Många säger "ja, så länge man är frisk och hälsosam så är det väl ok!". Men tänk om man inte är det då? Vad gör man då? Jag håller med dig, kan inte kroppen få vara bra bara som den är? Oavsett om den är frisk och stark eller skröplig och sjuk. Oavsett om den är smal eller tjock. Oavsett om den kan bära barn eller ej? Att rangordna kroppar utifrån funktion är precis lika illa som att rangordna dem efter utseende!

Y sa...

tack för din fina påminnelse!

Y sa...

tack för din fina påminnelse!