tisdag 8 april 2014

Visst har den växt

Den lilla spillran av hopp alltså. Kalla mig dum, naiv, obotligt optimistisk men jag tror igen. Jag känner hoppet och lyckan pirra i kroppen och kan inte vara annat än glad över det. Jag ser vårt lilla barn så tydligt framför mig, anar doften och kan nästan känna den lilla handen krama mitt finger. Längtar så jag nästan tappar andan. Kanske nån gång. Kanske snart.

Vi har fått tid för hysteroskopin redan nu på torsdag och om det ser bra ut eller är något som kan åtgärdas så blir det försök snart igen. Är så glad att vi fick tid så snabbt, nu är det bara att hoppas på ett bra besked på torsdag.

Lillapan som vi köpte av vår vän och min bordsgranne på Good Jul 2011, Gunilla på Green&grejerna. Då var jag gravid för första gången, nu sitter lillapan i soffan och väntar tålmodigt på ett litet barn att leka med.

16 kommentarer:

Anonym sa...

Vad är en hysteroskopi och hur går den till?

Solveig Lövendahl sa...

Det är en kameraundersökning av livmodern för att kunna se eventuella sammanväxningar eller polyper. På torsdag vet jag mer.

Kicki sa...

Kram till dig!

Sandra i norr sa...

Ett riktigt stort lycka till önskar jag er. Skönt ni fick tid snabbt. Fortsätt känna hoppet allt ni kan. Ha det fint!

Solveig Lövendahl sa...

Tack snälla ni!

Kicki, kram tillbaka!

Sandra, tack så mycket och detsamma!

Saras pyssel sa...

Stort lycka till!!

Emmas dagar sa...

Då håller jag tummarna igen :-)
Lycka till!

re.do sa...

Hoppas hoppas! :)

Kattis sa...

Jag tänker att du varken är dum, naiv, eller obotlig optimist. Tillåt dig att vara glad, känna hoppet och lyckan! Du beskriver så fint din längtan.

Hoppas, hoppas, hoppas!

Ulrika sa...

Stort lycka till! Jag håller tummarna och ska tänka extra mycket på er på torsdag! Kram!

Anonym sa...

Åh, det är precis för att du är sådär "dum och naiv" som man älskar att läsa din blogg! För att det finns hopp och glädje, optimism och nyfikenhet, fast livet har serverat många motgångar och besvikelser. (Och bara för att förtydliga: jag tycker inte alls du är dum och naiv.) Lycka till!

metamorphosis sa...

Jag håller alla tummar och tår för att det ska gå så bra det bara kan! <3

Lemi sa...

Tummarna upp for dig och din älskling!!

SiriR sa...

Åh, lykke til. Håper alt ser bra ut og at du snart har en liten spire som vokser i deg:)

Sofia sa...

Tänk att ni orkat kämpa så här länge! Jag är så mäkta imponerad och hoppas så innerligt att det nu äntligen ska få vara er tur och att allt det ni tvingats gå igenom kommer att vara så värt det i slutändan <3 Nu är ni verkligen nära att den här drömmen ska bli sann och jag vill bara åter skicka en massa lyckoönskningar till er och håller verkligen mina tummar för er och det lilla livet som än så länge sköter sig fint därinne :)

Jag sitter denna kväll och läser dina tidigare inlägg, fast jag läst dem förut. Men det tåls att upprepas. Och mitt i det stora sorgsna som du tar upp om barnlängtan skriver du så fint och tar ändå upp en glad vardag som ju också, såklart, om man väljer att fokusera på det, också existerar. Och det är nog därför jag fäst mig så mycket vid din blogg och liksom beundrat på avstånd, under en lång, lång tid. Man får verkligen en hel del perspektiv på sitt eget liv. Och du inspirerar något enormt! Du verkar vara en fin människa!

Att se ert oerhört stora tålamod och ork kring det vi många tar för givet bara ska gå av naturen gör mig full av beundran. Vilken enorm kämpaglöd som finns i er. Att ni orkar, tänker jag gång på gång ju mer tiden går. Och nu ser jag bara eran efterlängtade belöning framför mig. Jag hoppas innerligt med er!

Och jag vill dela med mig av hur jag själv sitter här och verkligen, verkligen kan se det du beskriver i detta inlägg att du kan se. Jag tror helt klart att vi har ett sinne som redan vet vad som kommer att hända i framtiden. Och att du någonstans inom dig bara v e t att ett barn faktiskt kommer att komma till er. Och därför ger ni inte upp. Jag känner det starkt, oerhört starkt. Och jag kan se den lilla bebisen framför mig. Om sju månader. Det känns nästan lite magiskt. Kalla det flummigt, men jag drömde om dig den natten som ni under dagen varit på ultraljud och fick höra att allt såg bra ut. Det jag drömde var att du var sååå glad och att du hade skrivit om det positiva beskedet på bloggen. Och när jag vaknade tog det liksom lite tid innan jag kunde placera att jag bara drömt det. Och jag blev så besviken över att det bara varit en dröm. Men ändå kände jag en övertygelse som aldrig funnits hos "lilla främmande mig" förr. På ett sådant där sätt som inte bara var önsketänkande. Känslan var på ett helt annat sätt. Som att någon redan talat om där i drömmen att jo, denna gång kommer det faktiskt att gå bra. Jag kände en närvaro av ett litet liv...Och sen väntade jag på det där inlägget som dagen därpå kom av dig. Med en rubrik som löd "en dröm?" Jag tog min hand för bröstet och har nog faktiskt aldrig blivit så glad för någon annans skull förut. På ett riktigt hoppfullt vis tog jag ett djupt andetag och tänkte "må detta gå väl nu, det är dem sååå värda" och sände en enorm kärlek med massor av hopp och ljuvlig energi till er.

Och du vet väl att det undermedvetna talar med en i drömmarna? ;) Och berättar saker för oss som vi ju faktiskt "någonstans redan vet" ;) Jag tror stenhårt på att det faktiskt är er tur nu. Övertygelsen liksom strålar här bland energifältet ;)

Jag är egentligen en sådan som aldrig kommenterar, väldigt sällan i alla fall. Men jag ville så gärna dela med mig, så du lär känna dina läsare lite ;)

Stor stor kram till er!

Solveig Lövendahl sa...

Sofia, jag såg din kommentar nu och tårarna rinner. Så fint, jag blir så rörd, det är så alldeles fantastiskt att människor som vi inte känner tänker på oss, hoppas med oss, till och med drömmer om vad som ska hända oss. :)

Tack fina för dina ord och tankar, det ska gå nu! ♥

Stor kram!