måndag 23 oktober 2017

Nämen hej!

...nästan två månader senare. Vet inte hur många blogginlägg som passerat mitt huvud sen sist. Vill så gärna, men kommer inte riktigt dit. Vi kör en kortversion av några av dem:

Älskade mamma
Vill skriva ett hyllningsinlägg till min fantastiska mamma som alltid finns där och ställer upp. Spelar ingen roll om vi är magsjuka eller förkylda, mamma kommer med den där extrafamnen, extraarmarna som gör vardagen så mycket lättare, roligare, mindre kaotisk. Vet inte hur många mornar vi ringt mamma, när vi knappt sovit alls och skakiga undrar hur vi ska överleva dagen med två bebisar och en megasupertrotsig tvååring. Ringer mamma, hon kommer och så blir allt bra. Hon stannar över nattningen (som kan vara en mardröm om tre små är trötta och ledsna samtidigt) och sen säger hon "jag kommer gärna imorgon igen". Tack älskade mamma, vet inte hur vi skulle överlevt denna intensiva sömnbriststid utan dig. ♥

Foto: Anders Bergh



Välkomstfesten
Vi hade en välkommen-till-världen-fest för några veckor sen och det kändes så fint. En dag så full av kärlek. Våra fina vänner och familjer träffades och trivdes ihop och tillsammans välkomnade vi våra små älsklingar med sång, tal och blomsterkransar. Ett minne som gör mig glad.

De små fick så mycket fina presenter.


Timing
Inte helt aktuellt, men ändå: senaste tidens topp-tre-bästa-timing:
1. Bebisarna. Som bestämde sig för att komma ut bara timmar före planerad igångsättning. Mycket tacksam för det.

2. Lykke. Som sov hela natten i sin egen säng på sitt egna rum för allra första gången exakt samma natt. Mycket tacksam för det också. Hade inte varit jättekul att ha henne mitt bland värkarna.

3. Diskmaskinen. I våras flyttade vi ju till en fyra för att ha lite bättre plats för oss alla fem. Vad fanns i den lägenheten? Jo, en diskmaskin. Mitt livs första. Nu känns bara tanken på att vara utan diskmaskin helt omöjlig. Var skulle vi hitta tid att stå och diska allt för hand? Jag är ju glad om jag hinner duscha. Vilket leder oss in på nästa ämne:

Kortklippt
Jag skrev ju tidigare om när jag haft egentid och lyckats reda ut en treveckors-tova. Det var fyra månader sen nu. I början försökte jag snabbkamma lite med fingrarna när jag inte hade händerna fulla av bebisar, men till slut gav jag upp och de senaste veckorna har mitt hår blivit en allt mer hårt tovad supertova. En ständig sovtofs som såg ungefär likadan ut när jag tog av gummibandet. Häromdagen gick jag till min käre frisör och bad honom kapa rubbet. Nu är det superkort. Superskönt!





Vagnen
...har jag ju lovat visa. En fin gammal mörkblå awn där tvillingarna ligger ihop till skillnad från de flesta moderna. Den är fin och mysig, men alltså Lykkes gamla, gula solvagn! Jag saknar den. Tycker den är helt underbar, gult är ju svårslaget enligt mig. Det ser så mysigt ut att ligga där omgiven av solgula lyckoklöver. Det är kanske nåt med den röda galonen i tvillingvagnen. Rött är ju inte så vilsamt och galon inte så mysigt. Men om man inte jämför med solvagnen som jag gillar nästan lite löjligt mycket så är det absolut en härlig vagn.

Och nu har det här inlägget blivit liggande ett par veckor för att jag inte kunde hitta bilden jag tog på vagnen. Nu postar jag det ändå och återkommer med ny vagnbild snart. Senaste två veckorna har varit helt extrema. Kräksjukor varvat med förkylningsastma och besök på akuten (nattetid såklart, alltid akuten på natten). Om vi har sovit? Jodå, några minuter här och där har vi väl skrapat ihop. Idag var min älskade mamma här igen och jag sov en hel timme i soffan. Ljuvligt! Hoppas ni har en fin höst och att vi hörs lite oftare så småningom.♥

5 kommentarer:

Anonym sa...

Så kul att höra lite om hur ni har det! Jag känner inte er men ni verkar så himla gulliga. Jag brukar titta in lite då och då, blir så glad av att se lite av ert liv! Kärlek!

Helga sa...

Mammor alltså! ❤

Annan sa...

Kul att se och höra ifrån er.
Super med en sån mamma, det förstår jag verkligen att det behövs med 3 småttingar.
Jag är själv gravid och drömde att jag skulle få 4 barn, fick panik, det GÅR Ju inte ens att klara på 2 pers? Nåja det var bara en traumatisk dröm :)
Så fina gåvor pojkarna fick också förresten!
/Annan

Martina H sa...

Glad att se ett inlägg trots att ni har mycket med livet!

Anonym sa...

Grattis till rubbet Solveig. Underbara fröken Lena och din fina, alltid lika engagerade pappa som det var en JÄTTEFIN artikel om i HD. Du har verkligen dragit en vinstlott i dina föräldrar! Hälsningar från Kicki i Dalby och stora Elliot som numer växt om sin mamma, drar 46 i skor och pratar med djuuuup röst :)