Jag fick en kommentar med en frågeställning om varför man vill ha barn, en fråga som jag absolut tycker är viktig att ställa sig. Mitt svar blir nog ganska likt många andras, längtan efter en liten människa att ta hand om, ge kärlek och följa genom livet. Längtan efter att få vara någons självklara källa till trygghet. Att få lära någon allt det man tycker är viktigt, få visa sin värld och få se världen genom barnets ögon.
En egoistisk önskan, absolut! Jag kan inte förstå hur det skulle kunna vara något annat. Det är jag som vill ha ett barn, barnet finns ju inte än och vill därför förstås ingenting. Min egoistiska önskan såklart. Samtidigt blir jag lite trött på den synen. Ja, jag önskar ett barn för min skull för att jag tycker det skulle kännas roligt och meningsfullt men samtidigt så handlar det ju om att man vill ge en liten människa ett fint, rikt och lyckligt liv. Jag tycker ju liksom inte att mina föräldrar var egoistiska som "skaffade" mig, jag är väldigt lycklig att jag fick chansen att leva.
Att önska ett barn för att det skulle vara en snygg accessoar till en själv, för att ha någon att bestämma över eller för att ha någon som tar hand om en när man blir gammal skulle väl vara egoistiskt, men att vilja ha ett barn för att ge det ett så gott liv man kan tycker inte jag är egoism. Det känns som om vi väljer att se allt som vi själva mår bra av eller blir glada av som egoism och det känns som en trist syn tycker jag. Jag vill ge ett exempel för att dra egoismtänket till sin spets:
Häromdagen hände något fantastiskt, en person som läst om oss i tidningen ville anonymt och helt utan motprestation ge oss 30 000 kr till en ivf. Vi tackade nej, det kändes som en gåva alldeles för stor för att ta emot. När jag tackade honom i ett mail skrev han bland annat: "det är varesig stort eller generöst - att ge er pengarna skulle mest av allt vara en gåva till mig själv." Fint, ödmjukt, snällt, men allvarligt talat, gör man en sån fantastisk och oerhört godhjärtad sak så får man väl ändå se sig som generös? Även om vi inte tog emot några pengar så har denne altruist för alltid gjort min och vår värld lite vackrare.
12 kommentarer:
Ja det är en intressant diskussion. Jag ger en liten slant på autogiro varje månad till mitt lokala katthem. Eftersom jag har en allergisk sambo kan jag inte adoptera en katt men jag vill ändå göra nåt för att hjälpa. Det känns såklart bra för mig att göra detta, är det egoistiskt? Det tycker jag inte. Egoism ser jag mer som att bara bry sig om sig själv, och det gör du ju uppenbarligen inte när du vill ge ett barn ett bra liv! :)
Helga, precis! Det finns ju de som menar att det är egoistiskt att skänka pengar till välgörenhet för att man mår bra av det. Helt tokigt tycker jag!
Att önska ett barn känns ju mycket mer egoistiskt i så fall, det är ju mer för ens egen skull och jag menar inte att det är altruistiskt att "skaffa" barn, men jag skulle inte säga att det är egoistiskt heller.
Jag har många gånger varit på g att kommentera dina inlägg om barnlöshet, men av någon konstig anledning så vill det sig aldrig. Det är datorer som låser sig, lunchmöten som pockar på uppmärksamhet etc etc.
Men NU ska jag banne mig skriva några rader! Som naturvetare så tycker jag inte det är något konstigt alls att man längtar efter barn - i grund och botten är det en biologisk mekanism.
Och det är absolut inget fel att längta, jag önskar att alla som ville ha barn fick barn. Framför allt önskar jag att du och din käresta får det barn ni så innerligt längtar efter!
Tänk vilken underbart fin gest denne man visade er!!
Ingrid, tack så mycket! Och ja, visst är det helt fantastiskt!
Hej solveig!
jag läser din blogg och blir alltid glad o berörd av den. Jag brukar aldrig kommentera, men nu vill jag gärna fråga; varför kunde ni inte ta emot pengarna? Jag tror att vi generellt är dåliga på att ta emot hjälp, kärlrk, ömhet, beröm och generösa gåvor - fastän andra (och vi själva) gärna ger. Varför? Tycker vi inte att vi "förtjänar" att ta emot? Jag tycker att ni ska fundera ett varv till på om ni inte kan ta emot den här generösa gåvan. Och hoppas att ni kan känna er bekväma med att göra det. Allt gott! /anna
Visst är det av egoistiska skäl man vill ha ett eget, biologiskt barn! Om man adopterar kan det säkert finnas med en önskan att göra något gott för barnet, men det vore för vår del till mestadels egoistiskt även i det fallet.
Vilken fantastisk människa som erbjöd er detta! Det kan ni leva länge på, att någon vill er så väl!!
Då är jag också egoist. Jag har två barn. Väldigt egoistiskt. Nej, jag vet inte men jag känner spontant som Ingrid. Det är inget konstigt att vilja ha barn och inget konstigt med att vilja ha biologiska barn heller. Det är så lätt att ha åsikter när man inte själv står i den situationen. Min syster fick kämpa galet länge hon också. Hon blev visserligen gravid men fick inte behålla barnen i magen. Tre missfall varav 1 som dog i magen vid 6:e graviditetsmånaden. Man obducerade bebisen och hittade att det fanns brist på nåt hormon hos mamman. Hon fick sprutor under hela graviditeterna som följde och nu har hon och hennes man 2 barn med 1 års mellanrum. Hon är nu 44 och maken fyller snart 50 år. Barnen är 2 och 1 år. I min värld är du och din man inte ett dugg egoistiska och om jag har fel så är ni i alla fall i gott sällskap bland alla världens föräldrar. Många miljarder delar den egoismen.
Många använder ju ordet generös för att beskriva någon som gör någon form av personlig uppoffring. Jag kan hålla med dem om att det är lite lustigt att använda ordet generös för att exempelvis beskriva en miljadär som ger en tia. Kanske han kände sig rik?
Håller helt med dig angående att vilja ha barn!
Och vilken fantastisk människa som vill hjälpa er!
Lengselen etter å ha egne barn virker å være en iboende kraft i oss, og en følelse som bare dukker opp - som regel når vi når en viss alder og når man har funnet den vi føler kan bli den beste partneren å få barn med. Det provoserer meg at noen kan si sånt som at man er egoistisk for å ønske egne barn. Følelsen jeg sitter igjen med er at det er folk som selv allerede har barn, som uttaler seg om slikt.
Jeg syns du er tøff som er åpen om dette og som tør å gi ufrivillig barnløshet et ansikt. Jeg holder tommerna(?) for dere og håper dere skal lykkes! Vi prøvde i over tre år før vi lyktes og skal ha en liten en til sommeren. Håper dere også er så heldige at det tilfeldigvis klaffer når dere minst aner det!
Tack för era kommentarer!
Anonym Anna, jag ser mig som en person som har ganska lätt för att ta emot (och förhoppningsvis också ge) hjälp när det behövs. Hade det här erbjudandet kommit i ett läge när det var vår enda chans att kunna göra fler försök så hade jag nog tackat ja, men nu är vi inte där och då känns det skönast att vara utan den tacksamhetsskulden som nog är svår att komma ifrån om man får en så stor gåva.
Anna GL, stort grattis, underbart!
"Pass it forward". Givaren alltså. Kanske inspirerad av filmen. Om möjligheten att kunna och vilja ge något till någon annan som kanske skulle kunna göra skillnad. Starkt av honom :)
Skicka en kommentar