Julkulan

Imorgon är det julafton. Igår jobbade jag min sista dag på länge, så nu är jag mammaledig. Mammaledig!! Konstigt och fantastiskt. Minns julen för tre år sen, då hade jag precis blivit gravid efter flera års kamp. Vi hade gjort vår första ivf i början på hösten, då blev jag rejält överstimulerad och vi kunde inte föra tillbaka något embryo, men i november hade min kropp äntligen återhämtat sig, ett fryst embryo sattes in och i början av december fick vi beskedet -jag var gravid!!!! Det var min första graviditet och kanske den lyckligaste, innan missfallen blev en del av vårt liv och rädslan för dem tog en stor plats i kommande graviditeter. Så glada vi var, nu äntligen! Bara några dagar senare, den 18e december om jag inte minns fel var det över. Missfallet var ett faktum och lika himlastormande lyckliga som vi varit över det lilla livet lika förkrossande olyckliga var vi nu. Minns tydligt den likgiltiga kvinnans röst i telefonen på gynakuten "missfall är inget farligt". Det lät som hon sa det och ryckte på axlarna, inget mer med det liksom. Vår värld hade rasat samman. Det blev en tung jul.

Nu är vi där vi drömt om att vara i så många år, vi har ett litet barn som är färdigt och kan komma ut när som helst. Helt underbart!

Svullen och trött efter sista fyratimmarsarbetsdagen.

Många kanske tycker det är tidigt att gå på föräldraledighet en månad innan bf, men det känns väldigt lagom tycker jag. Sen ett par veckor tillbaka har jag börjat samla på mig rätt mycket vätska och det börjar bli rejält tungt nu. Varje steg värker, i fogarna och i de svullna fötterna. Jag är fortfarande sjukskriven på halvtid så jag behöver inte ta ut så jättemånga dagar heller. Gillar verkligen mitt jobb och framför allt mina underbara kollegor, men nu ser jag fram emot att bara ta hand om mig, vila, äta bra mat, gå korta, långsamma promenader, ladda upp inför förlossning och bebistid. Det känns viktigt och klokt.

Och först ska vi fira jul, en jul med magen full av lycka. Önskar en alla en riktigt fröjdefull och fin jul!

Att ha lyckan att få vara med om att livet vänder och allt blir underbart

Är så himla glad och lycklig över livet. Vi har haft en riktigt mysig helg, i lördags firade vi Jonas 35-årsdag med ett gäng fina vänner i olika åldrar plus våra föräldrar, en riktigt fin dag där vi även hann se barnen i husets luciatåg och så eget mys på kvällen och igår var vi hos min lillasyster och firade hennes födelsedag med min familj, också en fin och rolig dag. Allt är så enkelt nu och jag minns alla åren då det inte var det. Då allt var tungt, då det liksom inte fanns plats, inte fanns lust för något annat än en värkande längtan. Att ha huset fullt av vänners barn hade gjort ont i hjärtat, att allas liv fortsatte, blev något annat, gick in i en ny fas medan vi stod kvar där vi inte ville vara. Att umgås med familjen där det inte fanns några barn kändes tungt, att vi alla bara blev äldre och inga nya tillkom. Vilken vansinnigt tung tid det var, att ständigt leva med sorgen och ovissheten.

Nu har det vänt, glädjen har kommit tillbaka. Visst kunde vi hitta den tidigare också ibland, men då fick vi kämpa för den. Nu finns den i varje vrå, myllrar fram, sprider glitter och mening i vår tillvaro. Jag njuter av varje dag nu, även om himlen är grå, ryggen gör ont och benen är tunga så är min, vår värld uppfylld av den där lilla skatten som vilar i min mage. Älskade lilla barn.

Bajstankar

Det känns alltid lite "farligt" att berätta om hur man tänker leva framöver. Ingen vill ju stå där och känna sig misslyckad när det inte alls blev som man hade tänkt sig. Jag förstår att de flesta, som blivande föräldrar, har en massa tankar och intentioner som man sen inte orkar/kan/vill leva upp till. Men det sagt och med sinnet öppet för att vi får se vad som funkar helt enkelt så vill jag dela med mig av våra tankar kring blöjor. Vi vill prova att använda tygblöjor för att inte bidra onödigt mycket till de enorma sopberg som engångsblöjorna bygger. Det är ju inte helt okomplicerat med tygblöjor heller, deras miljöpåverkan beror ju bland annat på hur fulla maskiner man tvättar, vad man använder för tvättmedel, vad blöjan är sydd i för material, osv. Fleece, tex släpper ifrån sig plastpartiklar som inte är någon höjdare för miljön vid tvätt så det undviker vi.

Vi har köpt på oss en del begagnade blöjor (visar någon av varje här) och även några nya vikblöjor. Vikblöjorna och de formsydda används tillsammans med ullbyxa eller PUL-skal (till vänster) och sen har vi valt att testa några pocketblöjor och all-in-one (till höger). Känns smidigt att köpa begagnat och prova på lite olika och se vad som funkar bäst. Sen tror jag nog att vi kommer att använda engångsblöjor ibland när man ska iväg och det känns enklast. Känner mig rätt så öppen för att se hur vi tycker det funkar och prova oss fram. Använder man en tygblöja om dagen så har man ju sparat in 365 engångsblöjor per år och det är ju bättre än att inte göra det alls tänker jag.

Något annat vi vill prova är EC, Elimination Communication, som handlar om att lära sig tyda barnets signaler för när det behöver kissa och bajsa och då (och kanske även tex efter mat och sömn) hålla det över tex en potta, en gammal metod som fortfarande är det absolut vanligaste i många kulturer. Spännande tycker jag för det miljövänligaste är förstås att använda så lite blöjor som möjligt och kommer det kiss/bajs i pottan nån gång så har man sparat en blöja vilket ju aldrig är fel.

Vill gärna höra era tankar och erfarenheter kring EC och tygblöjor. Tar gärna emot åsikter från alla håll. Vet att många tycker det är äckligt att hantera tygblöjor och speciellt begagnade, själv tycker jag det är betydligt äckligare att stänga in barnets rumpa i plast och slänga mängder med engångsblöjor. Vad tycker ni?

För er som är intresserade och vill lära er mer så kan jag varmt rekommendera gruppen "Tygblöjor" på facebook där det finns mängder med eldsjälar som kan det mesta och snabbt svarar på alla tänkbara frågor kring ämnet.

Nystädat i syhörnan

Det blir en del ommöbleringar och fixande här hemma nu. En spjälsäng som vi fick av grannarna har sen några veckor tillbaka fått komma in i sovrummet och nu i helgen gjorde vi plats för ett skötbord. Nästan vad man än säger att man har fixat så får man alltid kommentarer om hur onödigt det är, vagn, skötbord, säng, osv... Jag förstår att inget av det är nödvändigt men tycker det känns bra att ha ett litet sköthörn där man kan förvara blöjor och stå bra och byta. Foglossningen kan ju sitta kvar ett tag efter förlossningen och då känns det inte som ett alternativ att böja sig över en handduk nånstans. Plus att det förstås är väldigt mysigt att boa och göra plats för bebisen. Jag visar bilder på bebisens hörn när vi fått upp lite saker på väggarna där, än så länge får ni hålla till godo med arbetsrummet som blev ganska ommöblerat.

Det fick ta hand om en extra garderob, hörnskåpet fick byta hörn och så skruvade vi ner ett "barbord" som jag har stått och klippt vid. Lite synd, men det fick helt enkelt inte plats. I utbyte fick vi ett rum som känns ganska öppet och rymligt och så tog vi ner ett litet rullbord från vinden så små grejer kan jag klippa till där.

Jag rensade rejält bland tygerna när vi ändå var igång, blir ett par stora kassar till röda korset. Orkar tyvärr inte mäta, fota och sälja och det mesta som jag har sorterat bort är blekt och ganska trist.

Nu är det ordning i tyghyllan, känns jättehärligt! Mycket mer inspirerande när det inte är överfullt av halvtrista tyger.



























Av ett par stora pappskivor och ett stycke tyg gjorde jag en anslagstavla där jag satt upp foton, kärlekshälsningar och annat som jag blir glad av att titta på.