Bloggen finns med i mitt huvud ganska mycket. Det poppar upp inlägg som jag vill skriva och bilder jag vill visa. Jag tänker mycket på den pågående flyktingkatastrofen. Förstås. Jag passerar Malmö central varje dag som jag är på väg till jobbet och där är den högst närvarande. Jag känner värmen från alla dessa medmänniskor som ger av sin tid, sina pengar, sina saker, sina hjärtan, som hjälper till och finns där för de som har det svårt. Samtidigt så finns det människor som bränner flyktingförläggningar, som lägger sin tid på att sätta eld på ställen där ensamma barn som förlorat allt och flytt sitt land äntligen skulle få en trygg plats att andas ut och vila på. Människor i denna rika del av världen som vill förstöra för fattiga, utsatta människor. Det är så vansinnigt tungt och så oerhört svårt att förstå. Men mest slås jag ändå av all den kärlek, värme och omtanke som väldigt många människor trots allt visar.
Tre dagar i veckan jobbar jag, åker till Malmö, möter den stora världens verklighet. De andra dagarna är jag mest i min lilla underbara värld. Med mitt lilla hjärta bland prasslande höstlöv och syrliga äpplen.
Vi håller på att avsluta kolonisäsongen. I år blev det inget mustande, men lite mos och äppelringar i alla fall.
Och färgsprakande oktoberbuketter.
En del loppisfynd har jag också tänkt visa, till exempel de här fina Elsa Beskow-böckerna, den lilla prylhyllan och den höstiga koftan från en Lunda-tur.
Och den här fina lilla dockskåpsfåtöljen.
Ser verkligen fram emot att fixa med dockhus så småningom. Den här kunde jag inte motstå, så den får stå i en hylla så länge.
Som sagt många inlägg väntar på att bli skrivna men att sitta vid datorn prioriteras långt efter gos, sagor, lövhögar och tupplurar. Och det känns ganska sunt om jag får säga det själv. Hoppas ni hänger kvar även om det dröjer lite mellan uppdateringarna. Önskar er alla en härlig höst!
