söndag 22 november 2015

Förbannad

Jag är så ledsen över hur arbetsmarknaden ser ut idag. Fasta anställningar är sällsynta, det är tillfälliga jobb, projektanställningar och extraarbetare som företagen utnyttjar år efter år på usla kontrakt. Butiker och caféer vill vara fria att ha mer folk när det behövs och mindre när försäljningen går ner. Helst kunna ändra sig över dagen. Om det regnar vill ingen köpa glass. Allt är på företagens villkor, pengar framför allt, framför trygghet och människovärde. När man har ställt upp tillräckligt länge för företaget, ryckt in med kort varsel, funnits där i vått och torrt, då får man plötsligt höra att man jobbat för mycket och får sparken. För det finns något som heter LAS, lagen om anställningsskydd, eller som det har blivit: lagen om anställningsstopp. Då är det tack och adjö, eller inte tack men adjö. Människorna som jobbat länge, som är kunniga och älskar sitt jobb får gå och ny extrapersonal tas in. För att ge någon fast anställning har ju inte de stackars företagen råd med. Fy sjutton säger jag! Vad hände med att visa uppskattning för de som ställer upp, vad hände med guldklocka för lång och trogen tjänst, vad hände med människovärdet?

Jag är en av de lyckliga som har en tillsvidareanställning men jag har alldeles för många nära och kära som behandlas som skit och det gör mig ledsen och förbannad.

2 kommentarer:

Tuvilda sa...

Word!

LindaLinnea sa...

Tack för att du skrev inlägget. Har länge undrat om det bara är jag som är knepig som inte förstår att det är slit och släng med personal metoden som gäller. Själv har jag blivit lasbefriad 3 gånger från 3olika företag :( tack för att du skriver. /LindaLinnea