...min fina Nelly-bricka som jag har bytt till mig. Det var ett tag sen nu och den har hunnit bära upp många frukostar på takterassen och många middagar ner i eftermiddagssolen på altanen och den gör mig glad varje gång.
Jag minns så väl när jag gick på marknader och beundrade Nellys fantastiskt fina handtryckta verk. Hennes väskor med kastanjeblad minns jag särskilt. Detta var långt innan jag själv började sälja något jag sytt. Så en dag fick jag jobb på Gudrun Sjödén, ett mammavik för en som hette Nelly. Det dröjde ett tag innan jag förstod att det var DEN Nelly. Nu är hon tillbaka, jag har fast jobb där och Nelly är förutom en beundrad textilformgivare även en väldigt fin vän.
Jag har lite svårt för den åskväders-grå-blå färgen i köket. Snart, snart kommer målarna och gör något åt den. Bilder på det kommer. Min favorit, den blommiga kannan skulle jag också kunna skriva ett helt inlägg om. Det kanske jag gör nån dag. Nu handlar det om brickan med mönstret "Doris rosor". Vem är då Doris, kanske ni undrar.
Det här är Doris! Finaste lilla Doris i soligt linne och med bestämd min.
5 kommentarer:
Härligt inlägg, som ger mig måbra känsla, i äkta Solveiganda!
Fin bricka och fin flicka! :)
Och så älskar jag den gula Rice-termosen. Har funderat på att köpa den men var osäker på om den var bra på att hålla vattnet varmt en längre stund... Gör den det?
Kram & Fortsatt fin sommar!
Och jag mår bra av era fina kommentarer!
Erry, vattnet hålls varmt bra. Kanske inte den bästa termosen ändå, den häller inte jättebra, men om man tycker den är väldigt fin (som du och jag gör) så kan man lätt stå ut med det.
Fint både Doris och brickan!
Vill bara berätta; Edith ska också få ommålat... Gissa i vilken färg? Jo, GUL valde hon!
Skicka en kommentar