Jonas, jag och kärleken

Idag är det två år sen vi gifte oss, Jonas och jag, och jag är så lycklig att jag får leva i en så stor, stark, varm och trygg kärlek med en så underbar man.
Jag älskar våra vanliga, underbara vardagar, våra långa frukostar och våra myskvällar i soffan.
Jag älskar att arbeta i samma rum som honom och att ge varandra idéer och råd i vårt skapande.
Jag älskar att vi kan vila i varandras tystnad, att vi förstår varandra utan ord.
Jag älskar att somna i hans stora, varma famn, att vakna av hans kyssar.
Jonas, jag älskar verkligen att leva med dig.
Jag älskar dig.

Konstigt

Konstigt, jag tyckte jag bloggade nyss och så har det gått tio dagar! Förstår faktiskt inte hur tiden kan gå så fort. Den bara rinner på i en underbar vår full av syrendoft och rabarberpaj och snart är det sommar.
Jag lovade ju visa upp jackorna jag sydde till basaren i förra veckan:
Min vanliga modell, fodrad med ekologisk bomullsfleece, även muddarna är i ekologisk bomull. Yttertyget har varit två dukar. Det är extra roligt tycker jag när man hittar ett tyg man gillar i flera olika färgställningar. Först dök det blåa upp och kanske något år senare hittade jag det roströda. Båda är som nya i starka, klara färger och kraftig kvalitet.
Är någon intresserad så finns de två minsta kvar, en roströd i strl ca 1,5 år och en blå i strl ca 2 år. Se butik solig för mer info.

Ha en fortsatt fin helg och njut av våren kära besökare!

Den som väntar på nåt sytt...

...väntar aldrig för länge, som vi brukar säga. Dessa mobilfodral får följa med på Blåklockefestival på fredag. Alla är i den lite större storleken som passar tex iPhones.
Har även sytt lite jackor och mössor som kommer här snart. Och ett gäng kjolar har det också blivit.

Båda färgerna finns i storlek S, M och L (vuxenstorlekar).

Ni som är i närheten av Helsingborg, kom gärna på blåklockefestival. Brevduvevägen 6, Ättekulla Sommarstad kl 14-18 nu på fredag. Det blir basar, café, tovning, ringlekar, pinnbrödsgrillning och vått i vått-målning. Litet och väldigt mysigt skulle jag gissa. Hoppas vi ses!

Stolt syster

Vi är väldigt olika, min lillasyster och jag. Det där med träning är inte riktigt min grej. Det är hennes grej. Just nu är hon i Spanien och spelar rugby-EM.
Bild lånad från lillasysters blogg.

På rugbyförbundets hemsida läser jag:

"Matchens lirare är Amanda Sandsborg från Lugi. Jennie Olsson (Uppsala RFC) och Kerstin Lövendahl (Lugi RK) gjorde också en otroligt bra match."

Känns bra, för då vet jag att hon är glad. Och lite stolt blir jag allt över min syster. Hon som var så liten och blyg en gång, hon som är så älvlik med sitt långa blonda hår, hon som har en ängels tålamod med barnen hon jobbar med, hon som är stark och snabb och tuff som få på rugbyplanen, det är min syster det. Så stolt så jag måste skryta lite på min blogg.

Storasyster, lillasyster och jag 1990.

Ingers Boutique

För en tid sen fick jag det stora nöjet att ta del av resterna från en nedlagd klädaffär. Vet inte riktigt var de kom ifrån, nån vän till en vän till en vän hade fått ett antal bananlådor fulla. Jag och min vän I frossade i fantastiska klänningar och skrattade åt batikade frottéoveraller i herrstorlek. Väldigt roligt var det men jag blev rent matt av allt provande och när jag kom hem med min låda av utvalda skatter så ställde jag upp den på vinden ett tag. Tills igår. Då kom jag att tänka på lådan och hade nästan glömt vad där fanns.
En del fick ligga kvar och några fick följa med mig ner. Till exempel denna ljuva rosablommiga skapelse med snävt liv.
Matchar de fantastiska körsbärsblommorna fint.
Alla klänningarna verkar unika och handsydda, kanterna är till och med "sicksackade" för hand. Heter det att de är kastade kanske? Några är märkta med en liten namnlapp som det står Ingers boutique på.
Vilken otrolig lyx att ha en låda med såna godbitar i på vinden! Här är några av de utvalda.
Och här är min älskling som får vara med på ett hörn bara för att han är så fin. Tagen idag på Café Gyllene Koppen i Landskrona. Mycket mysig liten innergård som varmt rekommenderas.

En glad och gul påsk

Hoppas ni har haft en glad påsk alla bloggvänner! Vi firade med min familj redan i tisdags eftersom lillasyster är och spelar rugby hela helgen.
Enligt familjens traditioner gick den stora äggjakten av stapeln. Det började när vi var små, varsin liten kanin stod vid dörren på morgonen, alla med varsitt snöre som vi kunde följa i kringelikrokar i trädgården ända tills vi hittade våra påskägg. Med åren blev rundorna allt mer avancerade, trådarna försvann och allt klurigare ledtrådar dök upp. Vi systrar var fortfarande ganska små när vi kom på att vi kunde göra rundor till mamma och pappa. Och ja, än har vi inte slutat leka...

Nu är rundorna fyllda av ordflätor med frågor om allt från latinska växtnamn till sydamerikas presidenter. Det blir en allt större utmaning att hitta gömställen även om området för länge sen är utökat till långt, långt utanför trädgårdens gränser. Äggen har varit nergrävda, legat på taket och ett år hade vi lämnat in dem i kiosken några kvarter bort. Mannen i kiosken fick mina systrar att sjunga "lilla gullefjun" för att få ut dem. I år hittade jag och Jonas vår skatt i stuprännan.

Nöjda och glada, gula och fina. Jag gick helt loss på det gula och klädde mig i gult från topp till tå (Men det är inte jag som valt tröja till Jonas, jag lovar.). Helgult passar bra till påsk tyckte jag. Och för det mesta annars också i och för sig.

I vårt äggletarområde ingår en dal med en bäck och små öar, där vi lekte en massa som små. Så här års är dalen full av vitsippor, så himla fint! Vi passade på att ta en ny profilbild till bloggen, höstlöv och halsduk känns lite passé.

Efter den flera timmar långa jakten åt vi påskmiddag på filtar i solens sken.

Det här var som sagt i tisdags, när det fortfarande var vår. Sen dess har ju sommaren plötsligt kommit, nästan i alla fall. De senaste dagarna har vi varit ute nästan konstant och jag avslutar detta inlägg med några somriga bilder från dagens picknickmiddag ute vid havet.

Fortsatt glad påsk önskar jag er alla!

Haklappar

Har sytt upp ett nytt lager haklappar. Några är kvar sen i julas, men jag har nog inte visat upp dem. Jag försöker ju vara konsekvent och bara sy av återanvända eller ekologiska tyger, men haklapparna har jag av någon anledning gjort undantag för. De är sydda av ny vaxduk förutom de orangeröda med rosa-röda blommor.

De kommer att få följa med på Blåklockebasar i maj, går även bra att köpa här.

Hoppas ni har en skön söndag i solen!

Färgglatt

Här kommer mitt utlovade lite större projekt, ett beställt lapptäcke. Det största jag gjort hittills och jag gör gärna fler. Det var en väldigt rolig beställning, önskemålen var färgglatt och ganska mycket limegrönt med inslag av gult och orange och gärna andra färger. Och efter de önskemålen fick jag fria händer, roligt!
Jag gjorde vardera tolv rutor av tolv olika tyger och la dem så att det blev en av varje i varje rad på båda hållen, lite som ett jättestort sudoku, och varannan ruta är grön. Kände för att frångå mina vanliga diagonala ränder och istället göra detta organiserade kaos.

Lite extra roligt känns det att beställaren är en väldigt duktig och kreativ bloggare som själv skapar fantastiska saker, vem avslöjar jag inte. Hon får själv avgöra om hon vill ge sig till känna förr eller senare.

Fina dagar

Sen jag var i Stockholm har jag velat berätta om ett fint möte med en väldigt speciell vän. Blir ibland lite tveksam till att berätta om annat än min sömnad här, tänker att det här är ju en syblogg och ni som är här vill kanske mest läsa om vad jag sytt. Vad säger ni, mest sytt eller mer blandat? I alla fall har min vän skrivit väldigt fint om mötet och oss här. Foto: Jonas

Idag har jag och min älskling har haft en härlig dag, vårens första picknick, mackor, kakor, kaffe och korsord på en filt i solens sken. Kan inte bli så mycket bättre! Hoppas ni också har en härlig helg! Och för er som vill se sytt så kommer strax bilder på ett större syprojekt som nu nått sin beställare.

Om könsroller och barnkläder

Jag fick många reaktioner på mitt förra inlägg och diskuterar gärna vidare. Jag tror inte att det är enkelt för en liten tjej som alltid fått höra att hon är så söt, duktig, prydlig, ordentlig att kasta sina högklackade skor, dra av sig sina trånga jeans och börja busa och härja fritt. Hon vet att det inte förväntas av henne. Alla ni som tycker er ha av naturen "tjejiga" tjejer och "killiga" killar, så länge barnen har tittat på tv, suttit vid datorn, sett någon typ av reklam, varit i en leksaks- eller klädbutik, haft kontakt med någon människa inkl. dig själv, så är jag säker på att han eller hon påverkats av de stereotypa könsrollerna. Tyvärr.

Ett exempel på klädernas påverkan på bemötandet från en förskola jag gjort praktik på: På förskolan går en treårig tjej som alltid har stora jeans och t-shirt med traditionellt "killiga" tryck. Hon är ganska vild och livlig och får ofta höra av personalen hur jobbig hon är och att man kan tro att hon är en pojke. Den dagen barnen ska fotograferas dyker flickan plötsligt upp i rosa strumpbyxor med hjärtan, liten rosa kjol, tight topp med glittertryck och rosa tröja. Hur reagerar personalen? Med glädje. Hela dagen berättar de för tjejen hur fin hon är och hur roligt det är att se henne i kjol. Tjejen är säkert väldigt förvånad över denna plötsliga kärlek från de vuxna, men vem vill inte ha beröm istället för kritik? Tror ni tog på sig de stora jeansen och de tuffa tröjorna igen? Nej. Tror ni hon har lärt sig vilken roll hon förväntas spela, att det är viktigt att hon klär sig och agerar "som en tjej"? Antagligen.

Spelar det då någon roll? Tja, spelar det någon roll att pojkar och män livet ut är de som är mest högljudda, tar mest plats, får mer i lön, inte tillåts vara känsliga och gråta på samma sätt som kvinnor, nästan uteslutande är de som misshandlar och våldtar? Spelar det någon roll att flickor och kvinnor tidigt får lära sig att ta lite plats, vara försiktiga, ordentliga, duktiga, att det är viktigt att vara söta och pyssla med sitt utseende?

Jag menar absolut inte att allt detta beror på hur vi klär våra barn, MEN jag är övertygad om att det spelar en viss roll. Hur vi ser ut och klär oss/kläs spelar stor roll för hur vi blir bemötta, vilket i sin tur formar oss som människor. Det jag önskar är att alla barn ska tillåtas och uppmuntras att visa alla sina sidor och alla sina känslor. Att vi inte tvingas in i en bild av hur vi förväntas vara. Helt enkelt att vi alla skulle få vara som vi är. Så otroligt enkelt. Och så fruktansvärt svårt.

Skulle vilja illustrera med en bättre version av denna bild, men hittar ingen, läs mer här.