...är i full gång. Inte lika festlig som påskvarianten men desto värdefullare skatt om vi nånsin når fram till den. Nu är det två sprutor varje kväll som gäller. Jag är spruträdd och det är definitivt något jag tidigare hade trott att jag aldrig skulle klara. Sprutorna är ganska tjocka, man måste pressa, pressa, pressa innan de går igenom huden. Jonas är beredd att ta över om jag blir svimfärdig. Min mage är blåfläckig och öm och att sticka vassa föremål i den, göra sig själv illa, går verkligen emot allt förnuft. Men det går. Man kan mer än man tror.
Igår var jag på ultraljud och imorgon är det dags igen. Det såg ut ungefär som det brukar, små äggblåsor, men många. Farligt många. Jag är oerhört lättstimulerad vilket ju är ett angenämt problem på många sätt. Jag har följt flera som kämpat, kämpat men aldrig fått fram ett enda ägg. Jag hade 29 på gång just nu. Risken med det är att jag lätt blir överstimulerad vilket hände vid vårt första försök. Jag låg på sjukhus i fyra dagar med magen full av svullna äggstockar som pressade på alla inre organ. Det gjorde förstås vansinnigt ont men det enda jag kunde tänka på var att de inte kunde återföra något embryo pga mitt tillstånd. Jag grät floder.
En annan risk är att läkarna inte vågar vänta tillräckligt länge pga överstimuleringsrisken och plockar äggen för tidigt. Detta hände vid vårt andra försök, då blev det ingen befruktning eftersom äggen inte var mogna. Det positiva är att vi har ganska stor erfarenhet och kunskap nu om hur min kropp reagerar och kan använda oss av den för att förhindra att det händer igen. Jag är glad att jag inte är läkare och behöver vara ansvarig för de här besluten för det är inga enkla grejer. Det är så mycket som ska stämma och när äggen väl är mogna och plockade så ska de befruktas fint och sen ska de ju fästa och fortsätta att växa och utvecklas fint trots den troliga endometriosen i livmodern (adenomyos heter det visst). Jag tror vi skulle behöva några tummar faktiskt, kanske någon som vill hålla en eller ett par för oss? Det skulle kännas fint.
PS. Vill inte vara störig, men ni som kan bli gravida av att ha sex, jag bara hoppas ni förstår hur lyckligt lottade ni är. DS.
Åh, lycka till så massor!
SvaraRaderaOch jag håller verkligen med dig, värsta lyxen för de som bara kan ha lite sex och sen få barn.
Vi fick vår fina son efter sju år av försök, hopp och [en hel del] förtvivlan.
Håller tummarna så hårt för er!
Såklart håller vi tummar!
SvaraRaderaJa, jag förstår verkligen det bla efter att ha följt dig innan vi ens försökte. Jag hoppas verkligen att det ska gå på något sätt till slut för er med.
Kram
Jag har själv två tjejer som jag fått på naturlig väg men jag har vänner som kämpar precis som ni och jag följer deras resa och kamp. Jag kan ibland skämmas över att det gått så lätt för mig och önskar jag kunde göra något! Men tummarna kommer hållas hårt här i Höör iaf!
SvaraRaderaTack för vi får vara med på er resa!
Det kan inte regna hela tiden.... 💛
Kram Terese
Håller tummar och tår så hårt det bara går!
SvaraRaderaHåller tummarna och ber att det ska gå bra denna gång! Lycka lycka till och många kramar!
SvaraRaderaÅh så spennende! Håper virkelig dere lykkes denne gangen.
SvaraRaderaJeg holder begge tomlene høyt opp for dere:)
Håller tumme (hört att man bara ska hålla en så så gör jag)!
SvaraRadera/Okänd Sofia
Känner igen medicinerna och tankarna. Jag håller tummarna för er!!
SvaraRaderaKram/Indienmamman
Ååååh, vilken flashback fast den ena jag hade var en slags penna jag satt och var neurotisk över :). Det skulle fram till ett visst hack och det var så himla jättenoga med doseringen så jag satt där och pillade som sjutton för att det skulle bli rätt. Och rätt blev det ju till slut :) Håller förstås tummarna och hoppas på fantastiska resultat! Många kramar från Dalby/Kicki
SvaraRaderaJeg holder tomlene for dere! Unner dere hell og lykke denne gangen også. Lykke til!
SvaraRaderaTummarna hålls hårt här i Ängelholm!!!
SvaraRaderaÄr nästan smärtsamt medveten om hur lätt det har gått för oss, när jag följer både dig och många i min närhet som kämpar i motvind år efter år. Ofta lyckas det, håller alla tummar och tår för att ni hamnar bland dem till slut!
SvaraRaderaJag håller alla tummar och tår som jag kan! Hoppas, hoppas!!!
SvaraRadera/en som alltid läser och alltid berörs, men sällan kommenterar
Håller mina tummar! Skulle gärna vilja ha ett till barn, men verkar var väldigt svårt för oss nu, trots att det funkat en gång. Så lite, lite, lite, kan jag förstå hur det kan kännas för er. Fast egentligen inte, eftersom vi har fått ett barn och bara det är ju helt fantastiskt förstås! Lycka till, lycka till 1000 gånger!
SvaraRaderaJag håller båda, hårt, för er!
SvaraRaderaKram och tummen upp!!
SvaraRaderaKram och tummen upp!!
SvaraRaderaJag håller tummarna, hoppas, hoppas att det lyckas för er. kram
SvaraRaderaHåller tummar och tår för er! Ja det är nästan så man skäms ibland när man har det så lätt för sig.
SvaraRaderaKram Grannen Ulrica
Hoppas för er skull att det vill ta sig! Håller tummar och tår! Ni är fantastiska kämpar! Tack för att vi får följa er!! /Emelie
SvaraRaderaTack alla kära, fina människor! Jag blir väldigt glad av alla era kommentarer.
SvaraRaderaVill bara säga att jag självklart inte menar att jag tycker någon ska skämmas eller ha dåligt samvete över att det gått lätt för dem. Det är ju fantastiskt bara.
Kicki i Dalby, jag har också haft penna de andra gångerna (Puregon istället för Menopur som jag har nu). Vet inte om det är den du har haft, men jag tycker iaf att den var mycket enklare, både att dosera, här ska man blanda pulver och vätska och sen är mätstrecken på tok för grova för mina minidoser men framför allt så var pennan tunnare...
Ulrika, håller alla tummar att vi snart har varsin bebis!
Igen, stort tack för alla tummar och varma tankar, det betyder mycket för mig. ♥
Håller tummarna jättehårt!!
SvaraRaderaJag och min man blev gravida på en gång med första barnet, men med andra fick vi kämpa länge. Jag håller med att det kan vara störande att vissa bara har sex och blir gravida.
Det är som är riktigt HEMSKT är de som har sex, blir gravida och gör abort. Jag kan bli fruktansvärt arg på folk som trots bra förutsättningar bestämmer att "nej, det passar inte med barn just nu" och tar bort det. (Jag är verkligen inte mot abort, jag bara menar att folk måste ta ansvar och skydda sig.)
Håller tummarna!
SvaraRaderaJag har också gjort en liknande resa under många låånga jobbiga år med flera operationer och skrapningar och en lyckad ivf. Jag är nu mamma till världens goaste kille. Jag håller tummarna för er och hoppas att det är er tur nu!
SvaraRaderaFina du! Du är en kämpe. Håller alla tummar jag kan och hoppas såå mycket att det går bra!
SvaraRaderaJag håller tummar och tår för er!
SvaraRadera/Matilda
Jag håller hårt i mina döttrar och hoppas hoppas hoppas så, att det nu blir eran tur nu.
SvaraRaderaEtt stort lycka till åt er. Jag ger lite extra tid åt mina minimänniskor och gläds över att jag har dem.
SvaraRaderaTack ni också!
SvaraRaderaXana, jag kan också tycka det är jobbigt att höra om aborter nu och jag har också hört historier om folk som gör det bara för att en bebis inte passar in i deras plan exakt just nu, men jag tror vi ska vara försiktiga med att döma folk som gör abort i allmänhet. Det är säkerligen inte heller en lätt sak att gå igenom och de som gör det lättvindigt är nog väldigt få.
Håller tummarna stenhårt!
SvaraRaderaJag tänker på er.
SvaraRadera/L (som tidigare undrade vad det passar att säga utan att det blir fel.)
Håller tummar och tår för er!
SvaraRadera//Miao