Jag är så lycklig!

Det var en alldeles underbar dag i lördags, sagolikt vackert! Solen strålade, havet glittrade och längst ut på piren väntade alla nära och kära på oss.

Det är nog svårt att förstå hur mycket det kändes, hur underbart det kändes. Eller fortfarande känns. Som Jonas sade igår "Jag känner sån kärlek till alla våra vänner!", precis så känns det. Vi är alldeles uppfyllda av kärlek och glädje, det var så himla fint allting, våra familjer och vänner är så fina och finast av alla är min Jonas förstås!

Efter vigseln ute vid vattnet gick vi hem till festlokalen i huset där vi bor. Vi åt och drack (eller jag fick ner typ två oliver på hela kvällen, var så uppspelt), folk höll tal. Pappa sade att han var stolt över mig (och jag gråter fortfarande när jag tänker på det), mamma och systrarna sjöng en egenskriven "Solveigs sång", tillsammans sjöng vi "Länge leve livet" och "Änglamark", dansade, pratade och skrattade tills det var natt.

När folk berättar om sina bröllop säger de alltid att allt var helt perfekt och jag har tänkt att det kan ju inte vara perfekt, men nu känner jag precis så. Jag kan inte tänka mig en underbarare dag. Tack alla underbara, fina människor som gjorde vår dag till en alldeles fantastisk dag!

Och tack min ängel. För att du finns.